fredag, augusti 10

Slutet

Jag får erkänna helt ärligt att jag blir mindre och mindre nöjd med novellen, men nu har jag ju lagt ut den och även skrivit ett slut. Inte det bästa jag skrivit men, men... Det har fyllt sitt syfte så här kommer slutet. Ifall om att någon har lust att läsa...

De tidigare avsnitten:
Del ett
Del två
Del tre

----

Ett par dagar senare hade hon gjort fem saker.
Hon hade tagit mod till sig och efter en sömnlös natt fylld av ångest och tårar öppnat kuvertet från landstinget. Nu visste hon att den tid hon kunde planera för, den tid då livet fortfarande såg ut så som hon var van vid kanske var begränsad till knappa fyra veckor. Vad som skulle hända därefter visste bara Gud eller ödet, eller vad man nu valde att tro på.

Hon hade löst ut recepten på apoteket också och nu var hon på väg till sin chef med den vita stenen och ett brev som tagit större delen av dagen att författa i handen. Den vita stenen hade efter ett ögonblicks ingivelse fått ett lager med klarlack och nu glänste den som om vattnet just hade sköljt över den. Hon visste att han inte var på sitt kontor så hon gick in utan att knacka. Långsamt men utan att tveka gick hon fram till hans skrivbord som var överbelamrat med papper och pärmar som alltid och såg sig om efter en tom yta att lägga sitt brev och stenen på. När hon inte hittade någon plats lade hon det igenklistrade kuvertet på hans stol och placerade stenen ovanpå. Därefter vände hon sig om och gick mot dörren utan att tveka.

I handväskan hade hon en flygbiljett, värd en förmögenhet, i bilen väntade hennes resväska. Hon hade kanske knappt fyra veckor på sig att uppfylla åtminstone några av sina drömmar. Om livet skulle ge henne mer än de fyra veckorna visste hon inte, allt hon visste var att han hade haft rätt. Allt hon hade var här och nu. Idag. Inte imorgon.

BloggRegistret.se

11 kommentarer:

Smeden Bengt sa...

Du har skrivit novellen i en blogg för oss bloggvänner. Men vad gör du med den nu? Ska den säljas eller är det bara för ro skull du skriver?
Jag önskar dig en härlig helg. Nu dröjer det ett tag innan vi ses! Kram, får se om det blir någon dröm om dig!

Ella sa...

Smeden
Jag skrev den nog för ros skull. Precis exakt så, för att det liksom fanns och behövde ut. ,) Skumt va?

Säljas? Nä, det tror jag inte går. Kul tanke men DEN får förbli min dröm ,)

Nu blir jag nyfiken på vad du ska göra i helgen. Måste ta en titt.

Ha en jätteskön helg!

Lallis sa...

Oooooh, Den nionde insikten är härlig! Tänkvärd och insiktsfull.
Författaren är James Redfield och han har ävern skrivit Tionde insikten.
Kram Lallis

Emma sa...

Jag har inga ord. Du är en fantastisk människa Ella!

Ella sa...

Lallis
Jag undrar jag om jag in ite läst den... Måste kolla upp det.



Emma
Var det så illa? ,)

Dubbelörnen sa...

Läste i går kväll o du berör precis som vanligt!!

Det känns när jag läser... visst finns det finsliperi men jag ser nog mer på helheten o den känns bara så rätt!

Kramar

Ella sa...

Dubbelörnen
Det är det där sista finslipet jag aldrig orkar med... eller ens lägger märke till. Därför blir jag nog aldrig författare. ,)

Emma sa...

Ha ha JÄTTEkul! ;-)

Ella sa...

Emma
*bara ler*

Elisabeth sa...

Ella..när jag tycker berättelsen blir bättre och bättre - då blir du mindre och mindre nöjd med den? Hmm...!
Du har en berättelse.. ett tänk som nog fler skulle vilja ta del av! Hur reagerar man som människa inför ett sådant chockbesked.. vad gör man, och hur hanterar man nuet, som man plötsligt ställs inför..?
Brevet från landstinget.. den vita stenen.. biljetten bort - alla är de unika detaljer som har betydelse för din berättelse..!!

"Finsliperiet" är egentligen oväsentligt.. det är din målande bild av en flickas tragiska historia som är huvudsaken - och din förmåga att skapa stämning och närhet i detaljerna.. det är som jag skrev igår.."skitbra"!!

Men jag tror att du har tappat lite av tron på din egen förmåga..eller?

Ha det bäst..Kram..

Ella sa...

Elisabeth
Tack så hemskt mycket för dina ord.Jag blir ju alldeles till mig.

Nej, jag har nog ingen större självförtroende... eller så är jag bara självkritisk.