onsdag, augusti 15

Onsagens första

Dagens första inlägg ska man väl börja med att säga god morgon? Så jag gör det.
God morgon!

Jag hoppas att alla får en riktigt bra dag, speciellt Maria som fyller år. Grattis du goa vän!

Sedan måste jag fortsätta med att säga tack till alla som ändå kommenterade gårdagens sista inlägg både här och där. Jag har läst, och C har läst och tack snälla för er omtanke! Det värmer verkligen.

Jag måste tala om också att ingen av er som kommenterar behöver känna att ni sårat mig med era kommentarer. Hade det inträffat hade jag talat om det tror jag. Men jag vet ju att jag är lyckligt lottad, hittills har alla som skrivit till mig gjort det av välvilja så jag syftade inte på någon här med mitt inlägg. Däremot ska jag vara ärlig och erkänna att det händer att jag kan känna att vissa kommentarer… inte stämmer överens med mitt humör och att jag då kan bli ledsen snarare än glad och uppmuntrad, men det är ju inget som någon gör med flit.

Dessutom så måste jag också tala om att jag inte skrev gårdagens inlägg för att jag var deppig… deppigare än vanligt. Det var jag inte, även om augusti och hösten som är på väg gör det lättare för mig att rasa ner på djupaste botten och det nära förestående återbesöket inte direkt bidrar till några glada känslor…

Jag är som sagt glad och tacksam för alla kommentarer igår men jag kommer inte att besvara dem den här gången även om jag tycker att det är hemskt otacksamt, jag hoppas att ni har överseende med det den här gången. Jag orkar helt enkelt inte… inte för att jag är lat utan för att det skulle göra mig mer ledsen än vad jag kan bli just nu.

Men
Idag är en ny dag. Jag önskar er alla en riktigt bra dag!

BloggRegistret.se

13 kommentarer:

Isabelle sa...

En ny dag. Med nya möjligheter. Jag hoppas den blir bra för dig. Om inte så kanske det fanns nån mening med det också. Kom bara ihåg att DU är den viktigaste personen i ditt liv. Kram.

Ella sa...

Isabelle
Ja, det finns säkert en mening med dåliga dagar med, vi har bara svårare att se den meningen.

Tack vännen, och tack det samma!
Kram

Dubbelörnen sa...

Är bara snabbt inne o läser det du skrivit. Känner så med dig. JAg tror att alla som går igenom trauman i livet förändras o blir en "ny person" som du själv måste lära känna igen. När jag läser det du skrivet så kunde jag omsätta det till mig då när sorgen slog mig. Jag tvivlade på mig själv, vem jag var, vad jag kunde, vad alla tänkte, hur jag skulle hantera situationer, relationer osv... Jag fick börja en stapplande ny väg som tog år att vandra innan jag visste mer om mig o det enda jag eg kom underfund med var att jag definitivt inte var den jag var en gång före sorgen... Du går precis samma väg fast av andra skäl...

Tusan, bloggen har du ju skapat för dig själv, inte för oss, vill du spy galla så gör det, vill du gnälla så gör det, vill bara beklaga så gör det, vill du vara orolig så var det, vill du bara vara så var det osv osv.

De som inte kan ta detta får väl läsa andra bloggar el för att slippa ta diskussionen så radera bara kommentarerna som du känner sårar dig... Det här är din blogg!!

Varmaste kramar

Ella sa...

Dubbelörnen
Tack min vän. Ja, konstigt nog så är det nog likadant för mig som det var för dig. Stora saker förändrar oss.

Ja, du har rätt om bloggen, den är till för mig. *L* Jag glömmer det ibland.

Lisa sa...

God morgon, fast det kanske är lite för sent för det nu? Vill bara ge dig en stor varm kram, du är helt underbar!
Hoppas du får en bra dag också!

Ella sa...

Lisa
Hm... underbar? Nä nu rodnar jag.
Det är du med, underbar.

Ha en bra dag!

Elisabeth sa...

Ella... av respekt för dig så skrev jag ingen kommentar igår på ditt inlägg..! Sen så kände jag också att ditt tänk, ett seriöst och viktigt tänk, förtjänar mer än en "ha det gott"-kommentar.. eller åtminstone kände jag att det var så viktigt det du skrev att jag var tvungen att tänka till lite! Jag har verkligen respekt för dig, Ella.. du får klaga, gnälla,protestera, deppa, svära...ja, allt du känner att du behöver göra just nu! För mig kan det aldrig bli dumt eller fult att göra det! Jag tycker varken mer eller mindre synd om dig för det - jag vet ju redan din verklighet.. och i den verkligheten kan jag bara stödja och finnas där så gott det går.. Du lever i en verklighet just nu.. men som varje dag förändras! Det är stor stor skillnad att gå från sjuk till frisk, än att gå från sjuk till sämre! Det är två skilda resor att göra...!
Jag vet inte om du förstår hur jag tänker nu... men jag skrev från början att du har min respekt! Vet du varför? Jo, för att du försöker ta dig igenom denna din nya verklighet, och som hela tiden förändras.. för mig är det starkt och modigt! Att använda bloggen som verktyg för att "få ur sig" mycket av det svåra som uppstår under resans gång.. det är väl ett av de viktigare skälen till att just du bloggar!? Eller?

Ja, som vanligt så vet jag inte om det blev så mycket bättre bara för att jag försökte tänka till lite.. men en sak är iallafall säker... jag beundrar dig verkligen!

Ha det bäst..Kram..

bollebygdsbo sa...

Ella.
Inte förrän idag hade jag möjlighet att läsa det du skrev igår.
Tårarna rann, rinner, för att jag känner igen så många av de känslor som du skriver om.
Att inte kunna ha kontroll över allt tycker jag också är jobbigt.
Förr hade jag det, men nu finn det mycket som gör att livet inte fungerar så längre.

Ella, du vet att jag läser och begrundar även om jag inte alltid skriver något till dig.
kram

Ella sa...

Elisabeth
Tack min vän! Tack för din respekt som märks i varje ord du skriver.


Bollebygdsbo
Tack för dina ord.
Jag är ledsen att du ska behöva känna igen dig.
Kram

Lallis sa...

Morning!
Jag skrev ingen kommentar igår för att du inte vill det. Dessutom så vet jag inte riktigt vad jag skulle ha skrivit. Ibland skulle man vilja kommentera, men så vet man inte vad man ska svara. Det känns som om det som "författaren" hatr suttit och printat ner: sina funderingar, är mer värda än att man ska skriva "kram" eller godnatt. Ja, du förstår kke hur jag menar. *ler*
Det här med att gnälla tycker jag dock är helt rätt!! Gnäll du, skrik och gå på. Gör vad du vill, för det är som sagt din blogg!
Det du skriver, skriver du (borde inte i alla fall) inte för oss, läsare. Vi är ju här för att vi tycker om att vara här hos dig.
Jag skriver kanske inte så mycket om "min kris" på min blogg. Men borde kanske för jag tror att det är jättenyttigt att få ur sig sina tankar och funderingar.
Det är ju så. Man blir bitter, förbannad och går igenom ett helt spektra med känslor, ibland alla på en dag!
Ha en fin dag, Ella!
Kram Lallis

Ella sa...

Lallis
Tack för dina ord. Jag uppskattar dem verkligen.

Kram till dig, hoppas att dagen fortsätter att vara riktigt bra.

maria sa...

Jag har full förståelse för att du inte besvarar mågot som du faktiskt bett om, på sätt och vis, att undslippa...

Sen måste jag få tacka dig Ella för att du så ofta sätter orden i skrift, känslorna till ord som du sen sätter på pränt... För mycket av detta bär jag ju oxå på, precis som du vet... Det är skönt för mig att höra någon annan, dig "gnälla" över precis det jag känner ibland och det får mig att känna mig mera mänsklig!!! Därför kanske jag inte heller vill lösa åt dig eller att du ska lösa... Det kommer en vacker dag!!!

Tack Ella för det och för att du visar en så stor omsorg om oss som läser!

Sen tackar jag för gratulationer som överaskade mig på morgonen och jag hoppas att du hälsar ett tack till C ifrån mig... Tack!!! Det har värmt och på många sätt bidragit till att dagen har varit så bra... Kanske en anledning till att det blev denna sällsynta shoppinglust. Kramar på dig vännen!

bollebygdsbo sa...

ELLA!
Visst kan man vara ledsen för att man känner igen sig i dåligt tänkande. Men inte är det ditt fel!

Så det så! :-)

Kramar till dig