lördag, augusti 18

Jodå jag finns

Jag vet knappt var jag ska börja. Med det som är bra eller det som är dåligt?

Fast först... wow, jag har nog aldrig så länge jag bloggat fått 30 kommentarer på ett inlägg. Tusen tack för allt ni skrivit… jag har inga ord för hur det känns.

Sedan kanske jag ska fortsätta med fredagen för det måste jag nog. Min stora prövning. Jag var förberedd på det värsta hos doktorn, så långt man nu kan förbereda sig för dåliga nyheter. Jag tror inte jag kan det i alla fall för det kommer alltid som en chock även när jag räknar med det. Jag anade ju att hon skulle säga att jag fått grå starr på mitt ”friska” öga och att det innebär operation och jag hade ju nästan hoppats på att hon skulle säga det för det innebär åtminstone att det finns en liten vag avlägsen chans till en yttepytteliten förbättring, men när hon sa det så kändes det inte alls speciellt positivt, snarare tvärt om för allt jag kunde tänka på var ”inte en operation till!”… Jag vet helt ärligt inte hur jag ska klara det igen mentalt. Och det som följer efter…

Doktorn lovade att jag skulle få en tid snarast men jag försökte så klart med att det absolut inte är någon brådska för min del, fast då påpekade hon att jag säkert inte vill bli helt blind i väntan på operationen och med tanke på hur lite jag ser även under bästa omständigheter kan det gå snabbt. Naturligtvis har hon säkert som vanligt rätt men det betyder ju inte att jag inte kommer att göra allt för att undvika brevlådan den kommande veckan. Jag funderar starkt på att be C att inte tala om när jag får en tid, inte förrän samma dag som operationen ska vara. Å andra sidan skulle jag säkert inte våga lägga mig på kvällarna då.

Hur jag än hade förberett mig för det som doktorn skulle säga så var jag ändå i chocktillstånd så jag brydde mig inte så mycket om vart C körde, jag bara utgick ifrån att vi var på väg hem men jag blev lite förvånad när vi plötsligt stod stilla på en parkeringsplats som jag inte kände igen. Det är iof inte så konstigt, ska jag veta vart jag är behöver jag verkligen koncentrera mig på synintrycken och det gjorde jag inte just då för jag var ganska upptagen med att försöka låta bli att gråta. Jag hade ju stora planer på att jobba på eftermiddagen och det kan jag inte göra med rödgråtna ögon.

Först när vi stannade tänkte jag att C hade stannat för att trösta mig (det hade varit ett dåligt drag för hade jag börjat lipa i det läget hade det inte gått att få stopp på mig), men den mannen är inte riktigt så alldaglig och förutsägbar alls. Istället bad han mig att kliva ur bilen och när jag frågade varför så flinade han och sa bara att vi skulle ta en promenad för "du behöver lufta dina tankar". När han får för sig något sådant så går det inte att smita undan så jag gjorde som jag blev tillsagd. Jag var nog ganska förlamad och ologisk och det i kombination med min syn gjorde väl att det tog ett ganska långt tag innan jag märkte att vi skulle ta en promenad med en stor resväska i släp…

Min fantastiska älskling hade gått och bokat tågbiljetter och hotell och kidnappade mig till Göteborg! Nu kanske du inte alls tycker att Göteborg är speciellt märkvärdigt egentligen och det är det inte heller, men hotellet han hade bokat var helt fantastiskt, så fantastiskt att rummet hade eget spa! Dessutom så är jag ganska svag för Liseberg och som bekant blev det inget besök i somras som planerat…

Vi åkte till hotellet, checkade in, jag fick order om att byta om (till fotriktiga skor minsann!) och sedan bar det iväg igen. Naturligtvis ville han inte säga vart och taxichauffören fick bara en lapp med adressen så att jag inte skulle höra men du kan väl gissa vart vi åkte va?

Hmmm…. LISEBERG!!!

Men inte nog med det, på vägen dit fick min älskling flera mystiska samtal så jag började nästan bli lite nervös och undrade vad mer han kokat ihop. Det visade sig att min fantastiska man hade tagit kontakt med två av mina goda vänner som bor i Göteborg och som jag träffar allt för sällan och som han aldrig ens pratat med! De mötte upp oss utanför Liseberg, den ena med sin sambo och den andra med sin sambo och två månader gamla dotter (himmel så söt hon var den lilla och jag fick hålla henne!). Jag höll ju på att inte kunna sluta lipa!

Fast det var ju ganska genialt av mannen att dra dit mina vänner, på det viset blev det ganska många vuxna som kunde turas om att ta hand om barnen (mig och bebisen) och jag fick åka precis så mycket jag bara orkade.

Jag har kanske nämnt att jag är barnsligt förtjust i allt vad åkattraktioner heter?

Nu har jag ju inte varit på Liseberg på ett tag så först trodde jag nästan att allt skulle kännas otäckare på något sätt men faktum är att det var snarare tvärt om. Synintrycket är tydligen viktigt även för sådana upplevelser, men jag ska inte klaga för jag blev ganska snabbt snurrig bara av allt folk och alla intryck så det blev en förhållandevis kort Lisebergsvistelse.

Efteråt gick vi och åt och sedan var det dags att stupa i säng för mig trots att klockan knappt ens var tio men… ja, det är ju som det är med folksamlingar och annat som jag inte riktigt fixar så jag ska inte klaga den här gången.

Idag har vi varit lata, stannat på hotellet ganska länge och njutit av god frukost, bad och bara varit tillsammans. Vi har ätit gott och hunnit handla lite (japp, bland annat skooor! till mig, sådana som inte min kära moder tycker att jag ska ha, och en klänning som jag förmodligen aldrig kommer att våga visa mig i offentligt) och sedan åkte vi hem. Jag slocknade så fort tåget rullade ut från perrongen och vaknade bara till för att kliva av och sätta mig i bilen, sedan fortsatte jag med sovandet… trevligt resesällskap jag är va? Allt har sitt pris numera…

Min älskade man är fantastiskt eller hur? Kan man ens drömma om en mer fantastisk födelsedagspresent? Och dessutom har jag inte tänkt speciellt mycket på den där hemska operationen på hela tiden. Fast de tankarna kom givetvis tillbaka nu…

Tack min älskling! En jordenruntkryssning och allt guld i världen hade garanterat inte gjort mig mer glad en det här gjorde!

BloggRegistret.se

14 kommentarer:

maria sa...

Fyllde du år?????? Och inget sagt, så hemlig så....Eller skulle jag ha missat det, nej, det tror jag inte på och I så fall, GRATTIS i förskott eller i efterskott eller på rätt dag!!!!

Hip hip HURRA!!!

Det var smart och romantiskt och charmigt gjort... Börjar finna en hel del likheter mellan din man och min... Jag är inte hälften så uppfinningsrik och romantisk som maken min...

Sååå, du är ett LEJON du med eller?

Då är vi ett gäng lejon i så fall som har det gott ihop och så säger de att lejon inte går ihop, pyttsan...

Jag älskade Liseberg när jag var där men nu kan jag inte åka karuseller längre, det är ju onödigt att bjuda på snurret menar jag... Skämt åtsido, förstår att det måste ha varit underbart!!!

"Hur gullig som helst och jag fick hålla i henne" Nä, dra mig baklänges för nu skrattar jag snart på mig... Du var ju inte särskilt förtjust i små.... Fast, du, i den åldern kan man bli förälskad av ingenting...

Jag förstår din känsla av läkarbesöket men, på något sätt förstår jag att det var positivt oxå, att det är just operationen som är det svåra... Förståeligt har jag berättat när jag nästan gick bärsärkargång i ett omklädningsrum inför en operation, nähä, inte det så ska jag inte göra det heller...

Stor kram på dig Ella och sussa gott nu och ha en riktigt bra dag imorgon!!!

Ella sa...

Maria
På måndag. Den 20:e fyller jag.
Och tack! Men jag är nog inte så mycket för uppståndelse och firande, fast imorgon blir vi tvungna när släkten kommer...

Ja visst är han både klok och smart och romantisk och charmig och herre gud, vad skulle jag gära utan honom?

Jag tror inte på stjärntecken, gör du?

Jag är lite kluven till Liseberg måste jag erkänna, det var inte riktigt som förr och jag kände mig lite... otrygg liksom men det VAR kul!

Nä, förstår att du inte precis behöver plussa på med karuseller men du, det kanske är som i mattem två lika tar ut varandra? Eller är det kemi?

Och jo, jag tyckte hon var söt men därifrån till att vilja behålla henne eller så... nä du... Det var ganska skönt att lämna tillbaka henne.

Jag tror att jag förstår att du gick bärsärkargång, det skulle jag vilja göra med. Jo... egentligen är det väl okej, det kunde vara mycket värre.

Annelie sa...

Vilken underbar överaskning. Han kan han Chris=)
Oroa dig inte inför operationen..jag vet ..lätt för mig att säga.Försök ta tillvara på tiden/kramar

en liten tant sa...

Ja, vad ska man säga?!?! Genforskningen har härmed fått sitt yttersta argument för att storsatsning på forskning om kloning bör prioriteras.
Ropen skalla, En C åt alla!

Lallis sa...

Jag är så glad för din/er skull att ni har varandra så jag sitter här och bara fånler:)
Härligt med sådana helt oväntade, underbara överraskningar och han är ju inte så lite företagsam, maken din;)
Läkarbesöket förstår jag var och är fortfarande tufft för dig. oron för operationen osv. Kram på dig goaste du!!
//Lallis

bollebygdsbo sa...

En fantastisk make har du!
Det är då ett som är sant.

Skriver mera efter att jag sovit några timmar.

Monica sa...

Ååååååååååååå va gullig han är *läs du C* kanske kikar du inn här själv! :)

Tenk om alla kunne va som han :)

malve sa...

Vilken fantastisk man du har!!! :)

Ella sa...

Annelie
Hi hi, lätt för dig att säga ja ,)
Jo, han är underbar!


En liten tant
Ha ha. Ja, alla borde ha en C.


Lallis
Han har alltid varit bra på att överaska, det är han verkligen bra på. Jo... oron är inte så kul och det kvittar vad jag än intalar mig.


Bollebygdsbo
Hoppas att du fått sova gott och är utvilad idag!



Monica
Ja, tänk om fler vore som han... vi kvinnor skulle bli bortskämda och odrägliga. ;)


Malve
Hmmm... fantastisk är han. Jag vet ,)

Elisabeth sa...

Lyckliga tårar.. det är nog den bästa kommentar jag kan komma med! Visst förstår jag att det känns hemskt med gråstarren..som om du inte har nog med elände ändå!

Men.. detta som din C gjorde... , jag blev så glad å dina vägnar så tårarna började rinna..åh, vilken lycka, och vilken underbar man du måste ha!
..Amor Vincit Omnia...

Sen får jag naturligtvis gratulera på födelsedagen... hoppas den fylls med allt vad du önskar dig..!!
..Grattis Grattis Grattis..

Ella sa...

Elisabeth
Ja, det vet vi båda känns det som, Kärleken övervinner allt... ,)
Kram till dig.

Isabelle sa...

Att C är helt fantastisk det har jag ju redan förstått :) Men detta var verkligen underbart gjort.

Sen förstår jag mycket väl din ångest inför operationen. Det är vidrigt, det kan ingen säga emot. Men kanske är det möjligt att lyfta blicken och se bortom operationen. Att den trots allt har ett gott syfte. Fast jag vet, jag vet, vad svårt det är... Ändå hoppas och önskar jag att du ska lyckas med just det... Kramar.

Gisan sa...

Vilken tur att en underbar tjej har fått en underbar make som han!!!! Det rinner glädjetårar här ska du veta.
Grattis i förskott och strunta du i posten. C öppnar det åt dig, det vet jag.
Försök låta hans famn ta emot dig och dina tårar. Mycket, mycket svårt jag vet alltför väl. Kramar...

Emma sa...

Vilken perfekt present! Grattis i efterskott förresten -eller var det idag du fyller? Grattis i vilket fall :-)