lördag, juni 30

Komplicerad semester

Knepiga drömmar hade jag i natt med. Den ena fick mig att bli så arg att jag var tvungen att gå upp en stund och den andra gjorde mig riktigt upprörd och ledsen. Inte blev det bättre av att det var mörkt i rummet när jag vaknade och lyckades jaga upp mig ordentligt innan C vaknade och hade det sunda förnuftet att tända ljuset genast.

Jag verkar vara inne i en riktig drömperiod. Det kanske inte är så konstigt med allt som händer just nu, med läkarbesöket som var, måndagens titthål och så semestern… Det stora frågetecknet i livet just nu. Nästa onsdag kommer barnen och de ska vara hos oss två och en halv veckor. Det ska bli så kul… bara jag kunde gå upp i rök och tillfälligt sluta existera så skulle nog de också kunna få riktigt roligt.

Vad vi än pratat om att göra kompliceras tillräckligt om jag är som jag är i vanliga fall, men nu... vissa saker är bara att glömma. Sådana saker som vi pratat om länge att göra med barnen på semestern. Som att åka till Liseberg, Kolmården, Skara sommarland…

Även i normala fall är det jobbiga platser för mig med tanke på alla människor men det är sådant jag gärna står ut med för det är så kul… Speciellt Liseberg som jag är tokförtjust i. De förutsätter dock att man kan röra sig lite mer obehindrat än vad jag kan just nu och vad C än säger så känner jag mig bara som ett enda stort besvär hur vi än gör. Följer jag med så blir det jobbigt, stannar jag hemma så blir inte det bra…

Tänk om man bara kunde försvinna ett litet tag, istället för att vara en belastning för alla?

Jag vet exakt vad ni tänker skriva nu. Självklart.

Jag vet med sunda förnuftet att är man en familj så får man anpassa sig till varandra och ta hänsyn till den som kanske för tillfället inte klarar av en viss sak. Det är bara så förbannat frustrerande att tre människor som så sällan får göra saker tillsammans ska behöva bli lidande för en fjärde. Den känslan finns där oavsett vad alla säger och tänker…

10 kommentarer:

en liten tant sa...

Den största besvikelsen för de tre som "kan röra sig obehindrat" ligger alldeles säkert i att vara utan ditt sällskap. Om du är med kanske tempot blir lägre för alla och... vem har sagt att det är dåligt? Men framför allt betyder din närvaro att de glada barnen får tillgång till ytterligare en intresserad vuxen som tycker om dem och som de tycker om och som lyssnar på dem och pratar med dem. DET är viktiga saker för barn, inte hur snabbt man kan rusa fram på nöjesfältet och trängas bland folk. Och om du behöver vila mer än de andra - jamen va fint, då får ju barn och pappa egna små stunder mitt i gemenskapen. Allt på ett bräde!

DU är viktig för barnen eftersom du är DU.

Om du bara visste hur vanligt det är att "pappas nya fru" inte vill ha med de "gamla barnen" att göra så skulle du inse vilken unik och fantastisk människa du är även på detta område.

Filifjonkan sa...

Hej Ella Filifjonkan här äntligen tack för snälla kommentarer hos mig men nu får livet gå vidare i alla fall. Ser att du har funderingar om din semester men kolmården kan du väl hänga med gör så att du sitter på kålmårdsfiket så får de andra rasa runt så är du där i alla fall.bra musik eller en ny bok i lurarna och en kanna kaffe eller en dricka så kommer de dit till dig o kan berätta allt som de gjort,jag gör så ibland själv funkar säkert på Liseberg med.Positivt tänkande du vet..lycka till vännen.

Christina sa...

en liten tant säger allt som är viktigt att du tar till dig. Det är en klok liten tant ;)
Det ligger hos dig. Känslan. Inte hos någon annan. Jag kan känna igen mig så mycket och varför får jag ta en annan gång MEN vad jag senare fick veta var att den person som då stod mig så nära så nära nästan kvävdes av att jag själv alltid såg mig så negativt. Det spelade ingen roll vad han sa eller gjorde eftersom allt tolkades genom mitt negativa filter.
Inte förrän jag läste en bok (som för alltid kommer att vara en milstolpe i mitt liv) förstod jag på riktigt.
Att det låg inuti mig.

Isabelle sa...

Vet du, jag känner likadant. Att jag "förstör" sommaren för övriga familjen. Det spelar ingen roll vad förnuftet säger, känslan finns där ändå.
Men jag tycker filfjonkans tips till dig var bra, OM du känner att du orkar. En annan sommar, när jag inte heller mådde bra, suck, åkte vi till Liseberg och parkerade mig på en bänk vid den stora fontänen. Det blev samlingplatsen ditt alla anslöt då och då och ibland kunde jag följa med en sväng för att sedan återvända till min viloplats.

maria sa...

Nu tar du och lugnar ner dig lite Ella!!!

Ni kan ju göra mycket av allt det där men du kan inte delta i allt när ni är där... Kanske din familj tycker att det är underbart att du ÄR med även om du kanske i vissa saker får lov att titta på.....

Så, nu fick tant maria lite energi igen....

Nu tar du och tänker på hur du på bästa sätt ska kunna vara så delaktig som möjligt istället!!!!


Stora kramar fyllda med lösningsfokuserat tänk (ja, jag är elak ibland oxå!!!)*ler varmt*

Lyckliga Grodan sa...

en del av sorgen är kanske att inte kunna delta som förut..
men..

jag håller så med det som sagts tidigare..
att vara med..
att finnas där..
det är viktigare än man tror för barn..

grodkramar...

Ella sa...

en liten tant
JAg läser detta och ditt mail. Om och om igen. Du har säkert rätt för du är alltid så klok... det är bara svårt att känna allt det rätt alltid ,)


Filifjonkan
Ett fik är faktiskt aldrig fel, det kanske jag ska testa ;)
Skönt att se dig här igen, hoppas att du tar väl hand om dig själv mitt i all sorg.
Kramar


Christina
Hm... ja det är ju värt att tänka på... det du skriver om att se sig själv så negativt.
Jag hoppas iof att jag är realistisk, men det kanske inte är så det framstår. Hm... får nog fundera lite på det.


Isabelle
På ett sätt är det skönt att höra att någon känner igen sig ;)
Men det är väl klart att du inte förstör!!!

Och det känns ganska bra när du skriver "OM du känner att du orkar" för visst har det också med känslorna att göra, att man måste själv orka, inte bara för de andras skull utan för sig själv...

Ja, jag gillar också Filifjonkans tips.


Maria
Nä då, du är inte elak, jag hade inte förväntat mig att du skulle skriva annat ,)

Fast du satte fingret mitt i prick, jag kan inte delta i allt men kanske en del... det är just "en del" som jag glömmer bort ibland... att jag kan faktiskt säkert vara med på en del...


Lyckliga Grodan
Ja absolut! Det är väl just det, jämförelserna som gör ont.

Kramar tillbaka

Annelie sa...

Hej Ella! Nu har jag läst det jag missat, då jag var på snabbvisit igår. Allt är redan sagts. Klart du ska följa med och du ska inte tycka att du är en belastning, utan en del av en familj.Du klarar det du kan...det är fler än dig som sitter brevid och tittar av olika anledningar.
Ha en underbar dag/kram

Monica sa...

Men Ella klart ni alla ska åka till skara / kolis o liseberg! eller va det nu måtte vara mer!

!
Prata om det innan bara , att du kanske går i väg en stund o vilar eller va det måtte vara , det är inte för att du är less på barn o trött på make, det är för att DU behöver vila ta det lungt! ni kommer få det toppen :) kramar:)

Ella sa...

Annelie
Jo det stämmer ju, jag är inte ensam om att sitta bredvid... men jag vill inte! ,)


Monica, du fick svar på det andra inlägget ,)
Jag hoppas att det blir toppen...