tisdag, maj 15

Speglad empati

Jag läste just Svd:s artikel om hur man speglar sig i varandra. Det är lite märkligt, och jag kanske är dum och tolkar allt fel men…
En gång i världen, för ganska så länge sedan läste jag psykologi och fick då lära mig att människan skapar sin självbild genom att se sig själv i andra. På den här artikeln verkar det som om detta var en ny upptäckt? Eller har jag blandat ihop det hela?

Det kanske inte är samma sak…

Hur som helst. I slutet av artikeln säger Joachim Bauer:
”Jag tycker att vi oftare ska försöka se världen ur andras perspektiv. Vi bör försöka träna våra hjärnor för empati. Ju bättre vi förstår andras motiv desto bättre kan vi svara dem. God medkänsla stärker vår omvärld och ger dessutom ofta än mer tillbaka till oss själva.”

Det är något som jag instämmer i däremot.
Vi är så oerhört självupptagna för det allra mesta. De allra flesta av oss i alla fall. Ingen är egentligen genuint intresserad av att förstå den andre, att lyssna och ta reda på hur det verkligen ligger till… Det har vi alldeles för dåligt med tid för.

Jag är självupptagen och tänker bara på mina egna bekymmer, mina egna problem, men hur ofta funderar jag egentligen på hur andra har det? Inte alls tillräckligt ofta. Jag tror tyvärr inte att jag är ensam. Jag ursäktar mig med att jag har det lite jobbigt just nu, att jag inte orkar rota i andras problem… men egentligen, att visa empati är inte, eller borde inte vara, något som kräver ork. Det borde finnas där som en naturlig del av att vara människa.

5 kommentarer:

maria sa...

Du har rätt att de dina egna problem Ella precis som jag mina, du är ju inte döv för andra...

Vad det gäller psykologi så finns det så många olika skolor och blandisar, det är nog därför du tycker dig känna igen saker.

Jag tror att det handlade om att man sett att pojkar och flickor får helt olika träning i empati under åren och att det kan vara en orsak till att en del män tycks sakna empatisk förmåga helt och hållet...

Jag har inga bra dagar just nu men vill skicka en stor kram till dig..

Kram

maria sa...

Du har rätt till dina egna problem menar jag...

Annelie sa...

Visst borde man alltid kunna lyssna och känna empati för andra människor, men i stunder då man har svårt så kan man ju behöva det själv.Då vore det ju konstigt om man i första hand kände mot en annan människa och inte på sig själv.Vi är ju inte mer än människor:)
Ha det fint och försök att vila ibland:) Kram

Ella sa...

Maria
Å... vad är det som är fel? Felare... Jag hoppas att det bara är något tillfälligt. Ska genast titta in till dig och se vad det kan vara. Det är inte likt dig att säga att du inte har bra dagar???

Annelie
Jo så klart... men det kostar ju inte så mycket att ta sig tid att lyssna...
Jadå, jag vilar. Hela tiden *suck*

Emma sa...

Man behöver ha empati med sig själv också. Att inte kräva mer av sig än man mäktar med för stunden. Det gör man ju inte av någon annan. Det är intressant det där att det verkar som något nytt. Det "nya" tror jag är att de hittat speciella neuroner i hjärnan som kallas spegelneuroner. Men tanken att vi bygger vår självkänsla och faktiskt hos vissa teoretiker hela vårt jag via kontakt med andra, den är, precis som du säger, inte ny.
Kram Emma