onsdag, maj 9

Kommentera gärna

Förra gången jag låg här så var ni alla så fantastiskt underbara på att kommentera. Det var faktiskt en av de mest positiva sakerna jag kommer ihåg härifrån. Alla positiva kommentarer om alla trevliga och glada saker ni hade för er. Roliga historier och annat...

hm... vad försöker jag säga med detta nudå?
Jo... ähum... ni får hemskt gärna skriva mera sådana kommentarer...

9 kommentarer:

Anonym sa...

jag försöker skriva kommentar, men det verkar inte funka för mig...

Men hoppas det kommer fram i alla fall...

Jag har följt dig ett tag nu och kikar in ofta på din blogg för att få veta hur det går med allt. Hoppas att allting går bra. Jag kommer hålla koll på din blogg under veckan.

Lycka till med allt!

KRAMAR
Emmasusanna

Magalös sa...

*Kram*

Isabelle sa...

Nu hoppas jag att du lyckas sova inatt. Och sen önskar jag dig all lycka till inför morgondagen. Jag ska tänka på dig hela dan!! Lovar!
Kram.

annika sa...

Å du vet ju att jag bara "fönstertittar" just nu...Kram på dig!

Monika sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Monika sa...

Jag håller tummarna för dig hela dagen... Blir svårt att skriva och stoppa i kuvert men det kvittar ;)

Ella sa...

Emmasusanna
Det funkade nu ')
Tack för att du gjorde det och välkommen tillbaka.

Tack.

Magalös
Soor kram tillbaka

Isabelle
Jag tog en tablett *rodnar* sov som en stock.

Annika
Titta på bara!

Monika
Det är en utmärkt ursäkt för att slippa jobba.

Emma sa...

Opi dopi. Jag kommenterar på :-) och ger dig litet annat att tänka på en liten stund. Idag skall jag försöka ta tag i mitt pluggande är det meningen. Det var meningen igår med - men det gick väl sådär. Jag var rätt lat igår över huvud taget. När sambon kom hem blev han översig given för att jag inte hade plockat ur diskmaskinen och ställt in den nya disken istället. *Dåligt samvete* Ibland önskar jag att jag var litet mer som jag gissar att du är - ordningsam var ordet :-) Men så är det inte och det är ingen idé att bli arg på sig själv för att man inte lyckas vara såsom man kanske skulle önska. Fast jag har lärt mig att hålla ordning på disken i köket - för det mesta - för jag vet ju att J blir så less på mig annars. Hemma hos oss är det han som är den ordningsamme. En dag insåg han hur det går till när jag stökar ner. Jag hade testat ett klädesplagg av något slag och precis tagit det av mig när jag med glasartad blir fick fokus på något annat - varpå det jag höll i handen bara släpptes på närmaste möbel utan minsta medvetenhet från min sida. J höll på att skratta ihjäl sig och skrek - "Nu vet jag hur det går till!!!!" En liten glimt från baksidan av mitt samboliv - som tack och lov ändå är fantastiskt. Kram till dig!

Anne-Maj sa...

Absolut!!!! Vi är bättre än sjuksköterskorna:-)