onsdag, maj 9

Idag är det dagen före...

...och det är dags att åka till Stockholm. Igen.
Den här gången blir jag inlagd redan kvällen före, ikväll alltså. Vi ska vara på avdelningen kl tre för att de ska hinna ta några prover. Det känns ännu jobbigare bara för att jag blir tvungen att vara på sjukhuset en extra natt. Väntan blir ännu längre och dessutom så måste jag vänta själv för C kommer åka hem över natten och komma tillbaka imorgon på morgonen. Stackarn, allt detta resande kan inte vara kul eller lätt för honom och ändå klagar han aldrig. Jag blir sur på mig själv för att jag utsätter honom för allt detta farande men han säger aldrig något, det är mer som en självklarhet att han ska vara där. Egentligen skulle jag ju faktiskt mycket väl kunna klara mig själv de här dagarna på sjukhuset, visst är jag rädd för operationen, men den ska ju inte ens vara i närheten av den jag gjorde sist så jag borde ju klara mig själv… men C tycker inte ens att jag behöver tänka den tanken.

Jag fattar inte vad jag gjort för att förtjäna en man som han…

Hur som helst. Jag tänker ta med datorn och skriva lite även den här gången. Nu har jag faktiskt lite bättre förutsättningar än sist för att klara av det så det känns lite bra på den punkten. Känner jag mig rätt kommer jag bli uttråkad och rastlös efter 20 minuter där. Med andra ord… räkna med massor med nya och långa inlägg här.


Förresten. Imorses när jag gjorde min snabba bloggrunda läste jag en trevlig utmaning hos Monika som tyckte att man får alldeles för lite uppmuntran som man tar vara på.
Utmaningen är:
"Skriv ner EN sak som gjorde dig glad idag, som är en bekräftelse på att du är bra."

För mig är det just det, att jag kommer att kunna använda datorn utan hjälp (förhoppningsvis) på sjukhuset även dagarna efter operationen. Det är ett stort steg för mig och ska jag vara helt ärlig trodde jag nog aldrig förra gången att jag någonsin skulle lyckas med det.

7 kommentarer:

Annelie sa...

Jag önskar dig stort lycka till inför operationen och ser fram emot att få läsa många långa inlägg från dig.
Ha det så fint det går och hoppas tiden går fort
(((Kramar)))

Isabelle sa...

Perfekt att kunna ha datorn med. Då brukar tiden kunna rinna iväg.

Jag ska tänka på dig. Jättemycket!!
Kramar och lycka till från mig.

maria sa...

Hej Ella

Faktum är att precis innan jag läste ditt inlägg satt jag i bilen och lyssnade på radio, på en man som sa att vi så sällan ger beröm och tänker gott om oss själva och andra och han ville att vi skulle berömma mer.

Så vad bra att du verkar så positiv denna gång och optimist!!!

Kram på dig och jag ser fram emot många och långa inlägg.

Bisse sa...

Hej Ella! Du får vänta och vänta. En evig tid. Jag tänker på dig hela tiden. Skickar varma kramar och glada tankar till dig.

Visst har du den man du förtjänar. Du är en fin person som lyckats hitta en lika underbar människa.

Kram

Bisse

Bisse sa...

Hej igen! Jag kom på att jag kan skriva lite mer. Du har med stor sannorlikhet inte mycket att göra där på sjukhuset. Lite kommentarer att läsa kan väl bara vara bra?

Jag känner mig extra glad i dag. Var på ett möte på sjukhuset i egenskap av medlem i en patientförening. Vi är många föreningar som bildar nätverk inom psykiatrin. Det händer inte så mycket men varje litet steg är bra. Jag blev glad av att träffa engagerade människor. Pratglada och intresserade. Det smittar av sig. Jag vill skicka över glädje till dig!

Kram

Bisse

Ella sa...

Annelie
Tack... JAg ser fram emot många kommentarer från dig ')

Isabelle
Tack för alla tankar.

Annelie
Optimismen pendlar upp o ner ska jag nog ärligt erkänna ')


Bisse
Hm... jag har nog en bättre man än jag förtänar.


Vad kul det låter med nätverk som är givande. Det är roligt att läsa att du är glad!

Emma sa...

Jag tänker på dig idag (fast jag lägger kommentaren på "fel" ställe :-) ). Den där utmaningen tilltalar mig i allra högsta grad! Det är verkligen något att vara stolt över att du erövrat datorn. För min del blir det nog...att jag kommit igång att springa - trots att det tar emot något förbannat vissa dagar. Personlighetsförändring är vad det är.
Än en gång, jag tänker på dig hela dagen och sedan med :-)