Slutet

Jag får erkänna helt ärligt att jag blir mindre och mindre nöjd med novellen, men nu har jag ju lagt ut den och även skrivit ett slut. Inte det bästa jag skrivit men, men... Det har fyllt sitt syfte så här kommer slutet. Ifall om att någon har lust att läsa...

De tidigare avsnitten:
Del ett
Del två
Del tre

----

Ett par dagar senare hade hon gjort fem saker.
Hon hade tagit mod till sig och efter en sömnlös natt fylld av ångest och tårar öppnat kuvertet från landstinget. Nu visste hon att den tid hon kunde planera för, den tid då livet fortfarande såg ut så som hon var van vid kanske var begränsad till knappa fyra veckor. Vad som skulle hända därefter visste bara Gud eller ödet, eller vad man nu valde att tro på.

Hon hade löst ut recepten på apoteket också och nu var hon på väg till sin chef med den vita stenen och ett brev som tagit större delen av dagen att författa i handen. Den vita stenen hade efter ett ögonblicks ingivelse fått ett lager med klarlack och nu glänste den som om vattnet just hade sköljt över den. Hon visste att han inte var på sitt kontor så hon gick in utan att knacka. Långsamt men utan att tveka gick hon fram till hans skrivbord som var överbelamrat med papper och pärmar som alltid och såg sig om efter en tom yta att lägga sitt brev och stenen på. När hon inte hittade någon plats lade hon det igenklistrade kuvertet på hans stol och placerade stenen ovanpå. Därefter vände hon sig om och gick mot dörren utan att tveka.

I handväskan hade hon en flygbiljett, värd en förmögenhet, i bilen väntade hennes resväska. Hon hade kanske knappt fyra veckor på sig att uppfylla åtminstone några av sina drömmar. Om livet skulle ge henne mer än de fyra veckorna visste hon inte, allt hon visste var att han hade haft rätt. Allt hon hade var här och nu. Idag. Inte imorgon.