En utmaning till

Maria utmanade mig (he he, på min egen utmaning), att berätta om ”då gjorde jag bort mig”.

Jag har faktiskt fått fundera på det där ett bra tag. Inte för att jag inte gör bort mig ganska regelbundet nuförtiden, utan för att jag av just den anledningen inte ville skriva om ett bortgörningstillfälle från livet efter. Så jag har alltså rannsakat mitt minne och försökt komma på något tillfälle då jag gjorde bort mig i livet före.

Jag vet inte om det beror på att jag var en alldeles perfekt människa i livet före och aldrig gjorde bort mig eller om det beror på att jag var/är så osäker på mig själv att jag förträngt varje tillfälle då jag känt mig bortgjord, men jag har faktiskt inte lyckats hitta något riktigt roligt att skriva om… För inte är det väl intressant att berätta om den där gången då jag inte kunde låta bli att skratta hejdlöst på en första date under en film när det absolut inte fanns något att skratta åt? Eller den där gången då jag blev uppvaktad av en herre som gott och väl kunde vara min far åldersmässigt och väl det utan att jag förstod att han just uppvaktade mig och inte bara ville vara en vän? Eller den där idiotdumma omkörningen som nästan blev en frontalkrock två veckor efter jag fått körkortet? Eller magplasket i simhallen mitt framför killen jag var dödskär i?

Nä, tänkte väl det. Inte kul alls…

Så jag berättar väl om dagens bortgörning… som inte är ett dugg roligare faktiskt.

Det är ju torsdag idag. Eller hur?
På torsdagar äter man pannkakor.
Hos oss är det jag som fixar pannkakor, specialpannkakor som innehåller både rivet äpple och kanel… Mums tycker C och mums tycker jag med.
Eller ja… oftast kanske man ska tillägga.

Idag gjorde jag som alla andra dagar när jag steker pannkakor. Fixade smeten, hällde i stekpannan, tog fram kanel och strödde över. Pysslade med annat en stund, gick tillbaka, vände på pannkakan… Och kände att det luktar hiiimla konstigt. Undrar om inte stekpannan är ren? Eller grillar grannen i regnet tro?

Stekte färdigt pannkakan… luktar fortfarande konstigt, provsmakar den, som jag alltid gör med den första pannkakan för den är liksom alltid godast… Alltid utom idag…

Jag kan ju berätta att pannkakor kryddade med grillkrydda absolut inte smakar ett dugg gott…

Jag vet, nu undrar du säkert varför jag inte luktade på kanelgrillkryddan innan jag hällde den över pannkakan eller varför jag inte kände doften genast… jo, för fru tankspridd var just tankspridd…

Jag tänker skicka vidare utmaningen men inte just nu för jag måste komma på ett bra ämne att be er skriva om. Efter jag hjälpt C med disken...


Förresten...
Det är fortfarande "lämna-en-kommentar-även-om-du-aldrig-gör-det-i-vanliga-fall-dag" här på bloggen. Behöver du instruktioner så finns de i inlägget nedan.