Inlägg
Dress-code för blinda?
Här kommer ett inlägg som jag inte hade tänkt skriva, faktum är att jag inte hade tänkt skriva alls mer idag men jag är så chockad att det inte räcker att prata med C just nu, som dessutom inte är till någon hjälp alls!
Den här dagen startade som bekant med tårar, fortsatte med ilska, sedan frustration över små detaljer som inte längre funkar och irritation över saker jag inte hinner med för att de tar så lång tid. Allt detta med ett ständigt gnagande oro inunder inför morgondagen.
När man då i detta läge, fram på kvällskanten, ringer sin högt älskade moder för att få beklaga sig lite över allt som ställer till besvär och orsakar känslokaos så kan man kanske förvänta någon typ av stöd och tröst… Och det hade jag säkert fått om jag hade vågat ta upp ämnet känslor men när jag väl satt där med luren i örat och hörde hennes röst så insåg jag att skulle här pratas känslor så skulle det vara jag som skulle få trösta och inte tvärt om. Ikväll orkade jag inte det så jag manövrerade in samtalet på säker mark… trodde jag!
Skor…
Hon älskar skor nästan lika mycket som jag.
Jag berättade om det senaste paret vi köpte när vi var i Spanien som jag verkligen älskar för de är både vackra (läs höööögklackade) och sköna.
Gissa vad min moder säger då? Och jag skojar inte nu!
”Men käraste Ella, nu när du ser så dåligt och använder vit käpp och allt, borde du inte ha lite förnuftigare skor?”
Va? Jag blev så förvånad över den kommentaren att jag bara satt tyst i flera minuter innan jag fick fram ett ljud och då hade hon hunnit med en lång harang till där hon i princip gjorde klart för mig att man kan minsann inte se ut hur som helst när man har en synskada. Dessutom borde jag nog klippa mig!!!
Min egen mor!!!
Hon sa det av omtanke, i bästa välmening, för att hon är rädd om mig och allt det där men… men… men… Alltså jag finner inte ord!!!
Det värsta är att det är inte bara min inskränkta mor som har sådana tankar, jag har trott mig höra liknande kommentarer från andra men då har jag bara ryckt på axlarna och tänkt att jag inbillar mig. Men nu… Visst kan min mamma säga precis vad som helst och visst har hon en förmåga att uttrycka sig på ett märkligt sätt men jag är ganska övertygad om att om hon säger detta högt så finns det andra som också tänker det…
När jag berättade för C nyss så fick han skrattattack och sa att han höll med min mor. Han tycker att jag absolut bör ha fotriktiga skor när jag är ute och går och gärna längre kjolar och mindre urringning (när inte han är med), men på något sätt lät det inte alls som när min mor sa det… fast det hjälpte inte på min ilska direkt.
Men alltså… på fullaste allvar…
Måste man gå i säck och aska för att man ser dåligt? Eller vad är det folk förväntar sig egentligen av mig? Finns det någon osynlig dress-code för blinda? Eller räcker det med att bara matcha ihop fel färger? Hjälp mig här nu… Eller är jag knäpp? För lättstött? Retar mig på fel saker? Har en dålig dag? (äh glöm det sista, det har jag juh)
35 kommentarer:
Ledsen Ella, Jag får lika många dåliga kommentarer ifrån mor och mormor... Min mormor tycker att om jag bara tränade lite så kunde jag väl börja jobba igen....
Så, jag talar mindre med dem... Men mor har fått se vad som händer med mig merin action så att säga så hon har blivit mer försiktig men....
Kram på dig o sov gott
så gott du kan!!!
Klart du inte behöver klä dig på ett annat sätt för att du ser sämre....du går ju inte med ögonen=)Finns dom med god syn som snubblar eller går medkrokiga knän av höga skor;-)
Ha det så gott nu/kram
Tyvärr har väl även jag liknande upplevelser. En reaktion för drygt sex år sen sitter fortfarande kvar som en tagg. Det blir bättre men frågan är om det kommer att bli som innan? Följden blir att jag inte berättar så mycket som jag skulle kunna, jag orkar inte. Jag hade ju "fel" tankar tidigare som inte accepterades, så då är det bättre att inte säga så mycket.
Hoppas det går bättre för dig.
*kram*
Klart att du ska ha platta skor och säckiga kläder!
Allvarligt talat. På med klackarna, på med kortare kjol, ha sexiga urringningar, så att C påminns 24/7 om vilken sexig hustru han har.
Och sen. Sen när eländet är ett faktum. När allt är borta. DÅ ska du ringa mig. Då ska du ringa mig så ska vi gå och köpa grymma, svindyra solglasögon i några fina butiker på Birger Jarlsgatan. Och så bling-blingar vi din tråkiga vita käpp. Och till sist så fixar vi lite schysst hårförlängning.
Och åker och hälsar på mamsen.
För du kommer att vara Sveriges (och sjukdomens) snyggaste böna.
Ja jävlar. Du kommer matcha din vackra insida utan problem!
Förstår om du blev ledsen och kanske besviken på deras kommentar.
Berätta det för dom att du blev ledsen... Det förstår väl även du vad som är mest praktiskt men det är inte alltid det som är det man ska välja. Man kan faktiskt vilja klä sig snyggt även om det inte är det mest praktiska.
Jag blev så glad i somras när jag var på gymnasiets bal. Ja jag var där för att se på en tjej som var fin och hade klätt upp sig som vi känner.
En klasskamrat till henne som sitter i rullstol hade med en jättefin balklänning och snygg väska...håret var uppsatt hos frissan. O JA självklart skulle det ju vara så! Självklart skulle hon göra sig fin... Tänk om hennes mor hade sagt att nä du som sitter i rullstol kan inte gå på balen.
stor kram!
Ja, vad ska man säga... Varför inte en tatuering i panna också med "varudeklaration". Nej, det här är inget att skämta om. Jag förstår att det gör ont. Särskilt när det kommer från din mamma. En mamma vill man ha kärlek och förståelse ifrån. Du är vacker Ella och ska inte behöva dölja det eller välja andra kläder och skor än de du vill ha. Hur jag vet att du är vacker? För mig sitter det vackra i vem man är och du utstrålar skönhet här med dina ord. Jag är med dig i dina snygga skor och din fina frisyr idag på dit jobbiga besök. Om du känner efter så har du även en ängel som sitter på din axel och smeker dig lätt på halsen för att rädslan och ångesten ska minska. Styrkekramar i massor...
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Det är ju mammans roll att oroa sig och förmana, eller hur?!
Samtidigt kan man tycka att mamman även ska stötta och uppmuntra, fast i detta läge var hon "oroliga mamman".
Jag tycker nog inte att man kan döma henne alls för det. DÄREMOT så hade jag reagera precis som du. Du har offrat så jädrans mycket och få göra så mkt förändringar i ditt liv på denna korta tid sedan sjukdomens uppkomst; här kommer det någon och säger att du ska göra flera?! Klart du blir förbannat och sur!
Rent praktiskt, om man ska prata mobility ,så är det självklart mycket bättre med skor där man känner markytan med hela foten om du förstår vad jag menar. Det är ju lite så som man avgör vad som finns under fötterna. Men vem tar på sig de mest praktiska kläder och skor? Inte jag i alla fall. Jag borde inte gå i högklackat jag heller, men det är för att fötterna blir obrukbara i princip dagen efter. Bryr jag mig? Nepp. Jag tar smällen. *skrattar*
Håret förstår jag inte varför det skulle vara bättre att klippa.. är det i vägen så sätter man väl upp det.
Stor kram från Lallis
God morgon Ella !
Har just läst din kommentar och jag insåg just det du skrev... att alla ju faktiskt inte kan se mina bilder... hur gärna de än vill...
Jag önskar verkligen att alla kunde det... inte för att jag vill påstå att mina bilder är de mest sevärda i hela världen... men för att de ofta ger just den där extra lilla dimensionen till det jag skriver om...
Jag hoppas du förstår hur jag menar och om det är något jag kan göra som underlättar för dig och andra synskadade... som jag tror är minst lika intresserade av att läsa & skriva bloggar som alla andra... säg då till...
Det är kanske inte så lätt för mig att göra något... men jag hoppas att du då åtminstonekan finna ett visst nöje i att läsa det jag skrivit... för jag antar att du hanterar detta (på något vis)bättre än just bilder...
Jag är i alla fall glad för dina besök och för att du återkommer dår & då :-)
Ha en bra dag, hoppas läkarbesöket går bra och att du & C får en riktigt fin helg !
Varma hälsningar, Tierra
Monas svar här ovan är helt underbart så jag skriver under på det :)
Men jag tittade in för att önska dig lycka till idag. Tänker på dig och håller tummarna. Kramar!
Ella.
Av vissa anledningar tänker jag inte kommentera vad mödrar säger eller gör.
Du förstår nog varför - hoppas jag.
En sak som jag ofta tänkt på är att människor med synskada ofta är väldigt snyggt och stiligt klädda. Det är harmoni i kläderna, mycket mer än hos många andra fullt seende.
När jag läser dina texter känns det som att även du hör till den mycket välklädda skaran.
Fortsätt med att ha de kläder som just du trivs i och vill bära. Både skor och annat. Håret? vad har det med din syn att göra?
Du vet att tankarna finns hos dig idag.
Jag vill bara önska lycka till idag. Vaknade i natt och funderade över alla hemska ögonoperationer som jag har velat rymma ifrån, läkarbesök man blivit glad över och läkarbesök man lämnat stortjutande för att trycket oväntat ökat igen. Hoppas att det trots allt blir ett bra besök för dig idag!
Ella, jag skrev precis en lååång kommentar om att jag skulle följa dig på ditt besök och att jag kunde ta alla de fotriktiga, långa kjolarna etc. åt dig men det kunde missförstås så jag deletade...
Jag är med dig idag Ella, det är jag och jag önskar nästan att jag var det i ren fysisk person så hade vi kunnat busa på det sätt jag skrev innan jag deletade det... Jag önskar så att allt ska gå så bra som det kan gå och jag stryker din kind när du känner att det är skit alltihop!!! Stor kram på dig!!!
Så glömde jag säga det som jag egentligen kom in för; Jag tänker på dig idag!!!
Kram Lallis
Morsor... *suck*
Ha på dig det du vill. Jag tror att, när det gäller skorna, så är de bara rädda att du ska trilla på ngn liten kant eller något.
Klart du ska få va fin även om dina ögon bråkar med dig.
Kan lova att det kommer fler och hjälper dig upp om du trillar med högklackat och vit käpp än om det var jag som trillade *fniss*
Stå på dig vännen.. Med lagom förnuft..
Stor kram
XENA
Sorry tydligen har jag samma humor som C. Gapskrattar högt när jag läser detta... Det här kunde ha varit min mor som sagt detta, precis lika "fin i kanten" var hon av ren "omtanke". Men jag lärde mig ta det med humor för det kunde ju vara hur absurda saker som helst. Vet inte om det alltid är föräldrar man kan få den bästa responsen från... Hoppas vid gud att jag aldrig blir sådan...
Tänker så på dig idag... vet att trots mitt skratt så finns dagens allvar här för dig...
Nejmen en rak höger! Det var det mest korkade jag någonsin hört. Ursäkta att jag drämmer till din mamma, men jag blev riktigt förbannad. Herregud du ändrar ju inte smak och stil bara för att du inte ser lika bra som innan. Undrar om hon tänker att när man ser dåligt så är det ALLT man är? Jag tror inte att det är så ovanligt vad det än handlar om. Personlighet och smak, goodbye liksom!
Härligt med C som fattar galoppen och ser till att bre på litet extra ;-)
Mammor är alltid mammor och man förblir alltid deras barn. Min mamma hade ofta synpunkter på hur jag klädde mig och såg ut i håret. Men det var mest medan jag bodde kvar hemma. 20 år efter jag hade flyttat, gift mig och fött tre barn, kunde hon säga: "Har du bara de skorna"? Så förbannad jag blev. Varje gång fick jag "uppfostra" henne och säga att hon faktiskt fick sluta se mig som hennes barn i första hand och mer som en jämlik vuxen. Det tog tid, men gick till slut och sedan kunde vi skratta åt hennes kommentarer.
Jag tycker att du ska klä dig som du känner för och inte lyssna på mamma. Men visst svider det.
Varma tankar till dig, från mig, som hamnade här av en slump.
Tänkte på dig massor idag!
Ja konstiga kommentarar kan man få också från mammor, en ta ett snack med henne att du inte vill ha sånna kommentarar,sen tenkte hon vä inte när hon sa det, hon är ju bara rädd om dig!
Men jag tycker som Mona , på med glitter o glamour:)
kramisar :)
ella: Hoppas allt har gått bra idag.. som du ser här så är vi många som tänker på dig nu...!
Min mamma... jag skulle nog aldrig kunna bli arg på henne! Jag och min syster har diskuterat detta fenomen.. med mamma-vet-fortfarande-bäst kommentarer... och det är lite roligt: När det gäller min syster (som alltså är 47) så behandlar hon henne som om hon vore 12, och kommer alltid med sådana där små tillrättavisningar och förslag och... men när det gäller mig, då säger hon aldrig något!(som alltså är 1 år yngre än min syster..)
Men för oss är det helt ok att hon gör så här.. och att hon ännu får vara bäst, och veta mest i mammarollen! "Men herregud, vi är väl inte så prestigeaktiga att, "nu är vi vuxna minsann.. nu ska ingen mamma längre komma och tala om dittan och dattan för oss", vi inte kan bjuda mamma på det här"! Så har jag och min syster surrat på lite... men ibland går ju även mammor till överdrift, så även våran lilla mamma... och då blir syrran lite galen!!
Ha det bäst..Kram..
Ps. Håller tummarna än..
Men hallå...vännen! Har du inte varit här. Hoppas allt är som det ska och att du får en fin kväll och helg(((kramar)))
*kikade inn*
*kramar om *
Förutfattade meningar finns det gott om. Det kommer också alltid att finnas gott om tanklösa (förlåt mamman ...) människor som vräker ur sig sådana förutfattade meningar.
Jag blir skogstokig på folk som har en bestämd uppfattning i hur vissa "ska" vara eller borde se ut eller borde vara.
Det är du som ska välja hur du vill klä dig och vad du vill ha på dig. Och nej, det finns ingen dress-code för blinda. Av en händelse kommer jag att tänka på min favoritfilm "En kvinnas doft" (som jag såg för hundrade gången igår) och jag blir lika kär i Al Pacino varje gång när han beställer upp skräddare till rummet för att få den finaste kostymen uppsydd och hur han är så noga med att slipsen är knuten snyggt och att den röda näsduken syns i bröstfickan. Och hur han hänsynslöst charmar och flirtar med kvinnorna ;)
DET ser jag hos dig, samma stolthet och utstrålning.
En urläcker kvinna klädd i apsnygga kläder i höga skor, med långt hår och sexiga urringningar och korta kjolar och stil ;)
God morgon. Men den är kanske inte god för dig... Vill skicka massor massor med kramar till dig! Hoppas att din helg är okej eller ännu hellre riktigt bra! Styrkekramar...
Tänker på dig. Kramar Om!
Godmorgon, Ella, vännen min, jag gissar att allt gick så bra igår att du har firat hela vägen... Om inte så finns jag här med en axel att luta sig emot och en näsduk att torka tårar och bara ett stor och långt lyssnande... Kramar på dig!!!
Har tänkt på dig sen igår...! Jag är ganska säker på att alla dina blogg-vänner kramar om dig i tanken nu!
Vi finns här... och vi ska ingenstans! När du orkar - och när du vill.. så finns vi här!
Kram så länge..
Godf morgon, gumman!
Kommer in och kramar om.
/Lallis
Ella.
Vill bara skriva att jag också hör till alla dem som bär dig med i tankarna och undrar hur du känner det nu.
Nja, har inte hört att man måste klä sig på ett visst sätt bara för att man har ett handikapp, ska jag ha horn på huvudet då för att jag är döv på ena örat?
Fast jag antar att din mor bara menar att du kanske inte ska ha högklackade skor eller nåt sånt!!
Ha en bra kväll nu hörru!!
Jag hoppas att din dag har varit bra och att din kväll blir sagolik... Stor kram på dig vännen!!!
Maria
Tänk att det ska behöva vara så? Din mormor och min mamma skulle nog gilla varandra.
Annelie
Jo det finns det ju. Men det tänker inte min mamma på...
Kram
Magalös
Jag tycker ändå att det är rätt hemskt att inse att de som sårar mest är de som står en närmast.
Kram till dig vännen.
Mona
Ha ha, jag skrattar ner mig!
Men seriöst, jag undrar vad du skulle tycka om klänningen vi köpte idag ,)
Och ja, jag tror att du skulle vara en bra person att ha med till mamsen ;)
Kram och tack för skrattet!
Mintid
Jag tror inte jag tänker säga något, jag orkar inte.
Kram till dig.
Gisan
Ja exakt. *L* Tatuering...
Tack för dina vackra ord, de värmer verkligen. Du är också vacker, så vacker att det syns ända hit.
Kram
Lallis
Jo, du har väl rätt, jag förstår henne och visst... självklart underlättar det att känna marken under foten men det är ju en heeelt annan sak ;)
Kram
Tierra
Vet du, jag fotograferade ganska seriöst förr och jag är ganska säker på att dina bilder är fantastiska. Det märks på ditt intresse, din kamera (wow, en sådan skulle jag med velat ha) och på dig som person. Man måste känna för att kunna ta bilder som står utöver de vanliga och det verkar du göra.
En del av dina bilder ser jag ganska bra men jag missar ju tyvärr detaljerna och skärpan och därför vågar jag inte kommentera dem. Jag kan ju faktiskt se något helt annat än det som finns där ,)
Resten som du tar upp ska jag nog faktiskt skriva ett eget inlägg om.
Kram till dig.
Isabelle
Tack vännen, dina tummar verkar ju ha hjälpt på sätt och vis.
Bollebygdsbo
Jag förstår varför du inte kommenterar ;)
Tack vännen.
Kramar
Lisa
Ja du vet nog hur det känns.
Tack för din omtanke.
Kram
Maria
Tack min vän. Du är verkligen underbar!
Lallis
Tack, alla tankar kanske hjälpte, jag har inte bestämt mig för vad jag ska tycka och känna.
Kram
Xena
Hi hi... tror du? Jo, den vita käppen inger ju lite respekt kanske... ;)
Kram
Dubbelörnen
Ja föräldrar kanske glämmer att vi barn har känslor också?
Tack vännen.
Kram
Emma
Tack Emma! Gulle dig, jag kanske ska läsa upp det där för modern.
Kram!
Annela
Väkommen hit. Trevligt med ett nytt ansikte.
Ja se mammor, de verkar vara sig ganska lika vem man än pratar med?
Monica
Tack för dina tankar.
Kramen.
Elisabeth
Tack för att du tänkte på mig.
Men du, din mamma verkar vara helt underbar!
Kram
Annelie
Kram. gulle dig som tänkte på mig!
Monica
Kramar tillbaka, blir ju så rörd av din omtanke.
Treflickor
Gulle dig!
Jag älskar också Al Pacino i den filmen. Han är fantastisk.
Jag lapar i mig det du skriver ;)
Kram
Gisan
Den här morgonen var riktigt bra. Hoppas din dag varit skön och att natten blir god.
Isabelle
Kramar tillbaka.
Tack för dina tankar!
Maria
Tänk att jag behöver en axel och en näsduk trots att jag firat...
Elisabeth
Tack snälla söta. Jag blir ju alldeles tårögd. Kram
Lallis
Go natt ;)
Kram tillbaka.
Bollebygdsbo
Tack snälla, tänk att jag sitter här och lipar och C undrar vad det är med mig men det är faktiskt inga ledsna tårar nu, jag är bara så oerhört tacksam över all omtanke.
Micke
He he... ja men man kanske skulle ha det, horn i pannan eller tatuering med varudeklaration...
Maria
Tack snälla vännen. Kram till dig.
Jag är inte bara bloggare. Jag är även en liten tant och dessutom mamma till en vuxen människa. Jag blev arg när jag läste vad din mamma sagt.
Att vara förälder är jättesvårt. Man gör en massa fel. Men jag känner att detta uttalande inte kan försvaras med det.
Vari ligger omtanken? Handlade det om att du skulle snubbla i högklackat eller vadå? Jag skulle tro att du går säkrare i högklackat trots din ögonsjukdom än vad jag någonsin har gjort eller skulle komma att göra.
En liten del av mitt jag skulle vilja låsa in mitt vuxna barn i en madrasserad lokal där inga trafikolyckor kan ske - men resten av mitt jag inser att det handlar om mina behov, mina rädslor och de får jag lov att sköta på annat vis än genom att försöka begränsa en annan människas liv. Jag måste ju tvärtom bejaka och stötta alla nya glada äventyr som kommer på tal. Den drabbade sliter ju med tillräckligt mycket egen oro, min förutan.
Köp fler par skor med skyhöga klackr!
Monakommentaren ovan instämmer jag fullständigt i.
Åsså ger jag full poäng till C även denna gång. :-D
En liten tant
Du är alltid så klok! Jag funderar på att skriva ut din kommentar och ge till min mamma. Allt bottnar ju i att hon har samma önskan som en liten del av dig... Det är bara det att hos henne är den delen kanske större eller mindre disciplinerad.
Kram
Skicka en kommentar