torsdag, september 6

Intelligensfrånskrivande

Jag ska inte berätta hur vår natt var, eller hur jag mår i magen just nu. Jag ska inte ens nämna något om hur det känns inför återbesöket.

Nepp, jag tänker inte skriva något om det.

C kommer och hämtar mig vid elvatiden. Sedan åker vi. Jag tror helt ärligt inte att jag egentligen har något att vara orolig för. Det kommer att gå bra det här. Doktorn kommer bara att säga bra saker den här gången.

Innan vi åker ska jag duscha, tvätta håret, klä på mig. Om jag hinner ska jag gå en liten promenad runt kvarteret eller så, jag behöver lufta huvudet lite, eller åtminstone fördriva tiden med något så jag inte sitter här och beklagar mig eller gör något annat lika improduktivt.

Jag hörde förresten på TV:n att Luciano Pavarotti har dött. Jag gillar opera, i alla fall de mer populära styckena. Jag gillar hans röst också. Det är verkligen en stor begåvning som gått till historien.

Apropå opera...
En av mina absoluta favoritlåtar är "Time to say goodbye" med Andrea Bocelli och Sarah Brightman (ursäkta stavningen). Jag älskar hennes röst, den är så klar och ren, och hans röst är fantastisk med. Jag läste en artikel för länge sedan om Andrea Bocelli där det stod något i stil med att "han har blivit så framgångsrik trots att han är blind". Jag förstod inte den logiken då och jag gör det inte nu heller. Skillnaden är att nu vet jag ju att människor resonerar så. Allt man lyckas åstadkomma gör man trots sitt funktionshinder även om just det funktionshindret inte egentligen utgör något hinder alls för det man åstadkommer. Misslyckas man, är man ursäktad på grund av sitt funktionshinder även om det inte har något med misslyckandet att göra. Jag undrar lite varför det är så?

På mig framstår sådana utlåtanden lite... nedsättande, lite... nedvärderande. Det visar på en slags värdering av människor där de som har ett funktionshinder automatiskt är sedda som begränsade på ALLA områden. Lite grann av det där gammaldagsa synsättet där man automatiskt antog att fysiskt handikappade även var det mentalt.

För ett tag sedan hörde jag ofrivilligt ett samtal under en lunch, mellan människor som jag inte kände och som inte kände mig och som inte visste att jag hörde. En kille berättade för sina kompisar hur han hade vunnit en nalle som han hade givit bort till en flicka i rullstol och att hon hade blivit så glad för den. Jag tänkte länge på det samtalet. Blev flickan glad för nallen? Eller blev hon glad för nallen för att hon satt i rullstol? Jag misstänker att killen som berättade trodde det sistnämnda... Jag missunnar inte flickan nallen. Jag missunnar inte honom glädjen över att göra någon glad heller... Men jag blir lite ledsen för det visar på någon slags... Åh.. Jag vet inte, jag hittar inte det rätta ordet, men... nedlåtande, daltande, intelligensfrånskrivande (äh, jag hittar inget bättre ord) attityd mot människor som har ett funktionshinder. Och den attityden delas av många även om de flesta inte ens är medvetna om det. Jag menar... jag är ganska övertygad om att flickan inte blev gladare över nallen än vilket annat barn som helst hade blivit...

Eller är jag ute o cyklar?
Rätta mig om jag har fel.

BloggRegistret.se

15 kommentarer:

Anonym sa...

Det finns inget här att rätta. Jag har oxå reagerat på uttalanden om Andrea Bocelli. Han sjunger ju inte med ögonen... Ibland undrar jag hur vi tänker. Ja, jag skriver vi, för jag har garanterat sagt något lika dumt någon gång. Jag vill gärna tro att jag är fördomsfri. Men jag vet att jag inte är det. De som säger sig vara det är ofta värst. Jag har en person på nära håll som ofta talar om att "Jag har inga fördomar, men..." Är det en ursäkt för att få vräka ur sig och ändå betraktas som fördomsfri. Inte i min värld. Oj, vad jag gick igång här. Massor med bokstäver blev det.
Lycka till på återbesöket!!! Kramar...

Dubbelörn sa...

Du har så rätt i det du skriver!! Det gäller ju inte bara olika funktionshinder, utan även fördomar av andra slag. "Invandrare dom är så o så...men jag menar förstås inte honom, han är ju inte som dom andra"... osv osv...

Blir galen av sådant!!

Lycka till idag...

P I F F L A N sa...

Älskar också Sarah Birghtman! :)
Jag tycker du har delvis rätt i vad du skriver. Visst handlar det om att människor har en "stackars dig" attityd till människor med funktionshinder men samtidigt tror jag inte det är därför de gör som de gör.
Många känner sig skyldiga och känner att de vill visa för personen med funktionshinder att de tycker om den ändå trots att de kanske saknar, syn, ben hörsel etc. Jag tror personligen att människor gör lite extra för såna med funktionshinder för att de vill säga "jag tycker om dig ändå, och jag vill att du ska veta det, därför ger jag dig denhär nallen etc." Det blir kanske som ett sätt att säga att jag önskar jag kunde göra nåt för dig....

Anonym sa...

Kära Ella! Du säger jag bara behöver kommentera om jag känner för det.Förstår inte. Jag känner alltid för att kommentera hos dig!
Men ibland får jag inte fram rätta orden.Jag kan ju heller inte göra långa berättelser om allt vad jag tar del av hos dig.Som hur mkt fins det inte att säga om dina senaste inlägg. Men detta vill jag dock att du ska veta. Jag läser allt vad du skriver och känner med dig. Hoppas denna kommentar jag nu gör nedan är passande och har på något vis med ditt inlägg att göra.
Jag tänker på den där killen som var i ett TV program som hette "den arm och benlöse" Där visas vad handikappade verkligen har förmåga till och kan!
Nu blev det väl en för lång kommentar igen!
Kram min vän!

bollebygdsbo sa...

Jag reagerar också på ett konstigt sätt vid såana tillfällen eller när jag hör någon prata på det viset.

Jag som skorrar och stammar lite grand. Skulle jag bli gladare än andra för någonting.
Det är ju en "defekt" kan ju andra tycka.

Nu åker jag strax iväg så jag får vänta till imorgon för att få läsa om ditt läkarbesök.

Kram från mig

Lillasyster sa...

Är Andrea Bocelli blind?? Oj va lite man vet...

Älskar den låten oxå - har den på mobilen/mp3-spelaren och lyssnar alltid på den när jag ska sova...

Hoppas återbesöket gick bra.

Stor kram

Ella sa...

Gisan
Nej det gör han ju inte.
Och ja, jag har säkert också sagt saker i stil med det. Och visst har du rätt, precis så är det, frasen "jag har inga fördomar men" legitimerar resten.
Kram


Dubbelörnen
Nej, det gäller ju med allt där fördomar kommer in egentligen. I vissa fall är det säkert bara ren okunskap.


Pifflan
Jag har nog aldrig tänkt på det så. Det måste jag fundera på.


Smeden
Vi är nog rätt lika alla på den punkten, ibland får inte jag fram de rätta orden heller och då är det bättre att inte skriva alls.



Bollebygdsbo
Hoppas du får en trevlig kväll, måste titta in till dig och höra vart du är på väg.


Lillasyster
*L* Perfekt kommentar, det är ju faktiskt inget som har med hans sång att göra ,)
Tack
Kra.

Anonym sa...

Tror jag fattar vad du menar. Och kanske är det så att finns det en defekt så blir slutsatsen att det är ALLT man är. Kan nog både gälla de som möter personen och personen själv. Jag har ju en slags medfödd missbildning. Inget jättestort eller något som hindrar mig egentligen. Men det fanns en tid när jag trodde att ALLA såg. Hela tiden. Och många gjorde det, och tyvärr kan barn vara rejält elaka mot varandra. I mina egna ögon blev jag lika med denna lilla missbildning. Allt kretsade kring den. Total självupptagenhet ;) Nu har jag fått distans till det, för det mesta. Men ibland har jag fortfarande svårt för det. Och jag har alltid trott att folk som säger "men det syns inte" etc. säger det bara för att vara snälla. För det vet ju både jag och de att det syns JÄTTEmycket ;)
När det gäller Andrea Bocelli så kan jag delvis tänka att just en operasångare agerar ju ofta på scenen med andra, som den teaterform opera är, och i det sammanhanget borde blindhet vara ett hinder att överkomma. Så är det de de menar när de uttalar sig så kan jag faktiskt förstå det. Men menar det att "oj, han har fått en karriär som sångare - fast han är blind", så blir det ju "goddag yxskaft" i mina öron.
Kram!

Anonym sa...

Det är helt rätt tänkt, Ella, funktionshinder, oj, jag tog ordet i min mun eller i mina händer, å andra sidan gjorde jag det ofta i mitt arbete... Till saken, ja, många har fördomar eller förutfattade meningar om detta...

Ella sa...

Emma
Jag har alltid trott att det är det sistnämnda de menar men nu fick du ju mig att tänka på något jag inte tänkt på, att operasångare ska agera på scenen... Hm... Det kanske bara är jag som är snabb på att dra slutsatser och misstolka. Och visst är det som du säger, människors bemötande ligger lika mycket i hur man själv inbillar sig att de känner och tycker som i hur de faktiskt bemöter en.

Ella sa...

Maria
Att du bara kunde!

Anonym sa...

Jag tycker inte heller om den repliken. Man sjunger ju inte med ögonen. Likväl tror jag inte flickan blev gladare för att hon satt i rullstol.
MEN vi vänder på det. VI måste ändå uppskatta att det finns människor som vill väl. Det kan för den drabbade eller de drabbades närstående kännas som dalt. Men ser vi det bara som en fin gest så blir det ju något fint av det istället.
------
Om jag skulle möta dig så skulle jag ta hänsyn över din situation. Jag skulle inte dalta med dig, eller tycka du var mindre värd, men jag skulle ta hänsyn på ett annat sätt.
--
Jag känner TRE som drabbats och blivit rullstolsbunda pga (2pga)bil resp.(1) MC olycka. Jag behandlar dom precis lika, men jag ser deras tillvaro på ett annat sätt än tidigare.
Jag känner TVÅ som blivit blinda pga diabetes. Den ena ser numer, men dåligt och har liksom dig den vita käppen med sig.
----
Va fasiken vill jag säga med detta...jag vet inte..bara att ingen är mindre värd för de yttre egenskaperna. Det är bara det att dom kanske måste få en skjuts i rätt riktning ibland. Dom har anpassat sig till det nya, ibland på egen hand och ibland med hjälp...
JAG vet att du också kommer tänka så småningom..att den du är, är du för att du är Ella..
Jag komhelt ifrån samtalsämnet egentligen....men här finns det hopp om glada dagar..
Ahhh jag svamlar...som vanligt
Kramar till dig

Ella sa...

Annelie
Ja du har rätt i att man måste uppskatta tanken bakom. Och det är ju den som räknas.

Vet du, du har rätt, för om det inte fanns människor som kände för dem som har det sämre så vore världen bra mycket kallare.

Anonym sa...

Ja så kan man förstås också tolka det efter hur jag skrev det. Men ett handikapp behöver ju inte betyda att han/hon har det sämre. Jag ser inte att mina vänner har det sämre än någon annan.Dom möter på motstånd som vilken människa som helst. Jag formulerade mig säkert konstigt här.
Ha det så fint lilla vän/kramar

Ella sa...

Annelie
Okej, sämre var fel uttryck hos mig med för så menade inte jag heller .)