tisdag, juli 10

Resfeber och allmänt svammel

Okej… jag erkänner.
Jag har resfeber!

Förmodligen för första gången i mitt liv. Jag tror faktiskt jag kan säga helt ärligt att jag aldrig haft det förr… men nu… Himmel! Jag kommer inte sova en blund i natt. Fy sjutton… Jag har inte bara resfeber, jag är liksom… lite rädd…

I vanliga fall brukar jag faktiskt barnsligt nog alltid se fram emot själva flygresan nästan lika mycket som semestern. Det är en del av semestern och ibland en riktigt trevlig del. Fylld av förväntan, med hela den långa (eller korta) frånvaron framför sig. En ganska härlig känsla… men nu… Puh… jag skulle vilja vrida fram tiden och vara framme imorgon…Det känns som ett enda stort mörker hela morgondagen. Tusen frågetecken. Vad ska jag ha på mig, hur blir det på flygplatsen, på flyget, bilen, bilresan, barnen, huset…

Huset… Himmel. Ett helt nytt ställe att lära känna och hitta i.

Missförstå mig inte, jag ser verkligen fram emot detta, med viss tvekan visserligen, men ändå, jag tror faktiskt att det kommer bli så bra som en semester kan bli under omständigheterna. Men det utesluter ju inte att jag är nervös ändå…

Dessutom har jag gjort något… riktigt pinsamt. Eller kommer att göra. Eller hur jag ska uttrycka det. Om jag ens ska skriva det här för egentligen är det så dumt…

Hur som, så här är det. När jag först skadade knäet så erbjöd sig syncentralen att låna ut ett par vita kryckor till mig. Jag blev helt och fullständigt anti. Absolut absolut inte! Hellre dör jag. Det är ju sådant som gamla gubbar använder. INTE JAG!

Hm… Behöver jag säga mer? Efter lite fundering, eller snarare en hel del och ett antal ledande frågor från C så bestämde jag idag att i alla fall prova nu. Jag menar, på flygplatser och andra ställen där det kommer att vara mycket folk så kanske det kan vara skönt att veta att ingen förväntar sig att jag ska se dem. Jag har bestämt mig för att bara använda en krycka för det tror jag att jag klarar mig med nu, på det sättet får jag en hand ledig att hålla tag i C:s armbåge med, men det kanske inte räcker där det är mycket folk som alla har bråttom eller letar efter rätt gate eller annat… Jag vet hur det var när vi var i Rom och jag hade glömt min käpp hemma, det var fläckvis ganska obehagligt. Jag kan tänka mig att det kanske blir lika obehagligt när jag dessutom inte är riktigt okej i knäet än… Men. Det bär mig verkligen emot. Jag menar, jag hatar ju den vita käppen ganska intensivt men jag använder den… detta är ju liksom tusen gånger värre.

Å… du kommer bara tycka att jag är dum nu men för mig känns detta… Pinsamt. Minst sagt. Ungefär som när man är 18 år, på sin första bal och upptäcker att man just fått sin mens och har en röd fläck på klänningen. Jag är ganska säker på att det inte skulle kännas mer pinsamt. Faktum är att jag säkert skulle välja det istället för en vit krycka. Jag lovar…

Fast ibland är det så att man får väga det onda mot det goda och i det här fallet kanske det som är bra är bättre än det som är dåligt.

Näpp… nu måste jag försöka sova. Vi ska upp tidigt, till och med för att vara mig. Vi får se om jag hör av mig imorgon.

Kram till er alla!

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hm...nu är du en liten fjant;)
Önskar er återigen en fin resa. Självklart är det bättre att ta till en vit krycka, än att lida och må dåligt över vad som eventuellt ska ske. Dessutom ger du ju andra en chans att reagera och inte ta för givet.
Jag hoppas du slipper sitta i skuggan utan kanfölja med på diverse utflykter. Försök sova nu/kram ;-)

Anonym sa...

Hm...nu är du en liten fjant;)
Önskar er återigen en fin resa. Självklart är det bättre att ta till en vit krycka, än att lida och må dåligt över vad som eventuellt ska ske. Dessutom ger du ju andra en chans att reagera och inte ta för givet.
Jag hoppas du slipper sitta i skuggan utan kanfölja med på diverse utflykter. Försök sova nu/kram ;-)

Dubbelörn sa...

Vad spelar det för roll om kryckan är vit el stålfärgad??!!! Jag har så sabla ont i mitt knä, var hos läkaren igår o fick en cortisonspruta i knät. Det gjorde h-tiskt ont!! Väntar nu på artroskopi som nog tar månader. Jag går med krycka här hemma o tar gladeligen med den på min resa ner t Malmö. Önskar jag hade en rollator att ta istället, skulle inte bry mig ett dugg! *gapskrattar*

Äh iväg med dig, du kommer att njuta så du glömmer allt om käppar, kryckor, vitt o annat oväsentligt!

Kramar

K sa...

Med eller utan vita käppar/kryckor - en härlig resa önskar jag hela familjen!

Anonym sa...

Krycka?

Vad är väl en piss i Siljan eller en fis i rymden eller en krycka på världens härligaste semester för Ella?

Njut njut njut! Annars får du inte komma hem :P

Anonym sa...

Jag förstår hur du menar men gör ett undantag Ella, så att du kan lägga bort en del av de här tankarna och rädslorna så att ni får ut så mycket som är möjligt av er semester... Stor kram på dig!!!

Anonym sa...

Kram kram .Hoppas ni får och har det bra

Anonym sa...

Jag önskar dig en trevlig resa och en underbar vecka i huset. Låter helt perfekt att sitta under en parasoll vid polen. Det kommer att bli toppen!

Monica sa...

Hoppas du tog med dig den, så du slipper ångra dig att du inte tog med den, och inte vill va med på vissa saker!
Tycker det är bra om du använder den,
*kramar om* ha en underbar solvecka

Anonym sa...

Jag önskar dig/er en riktigt skön resa!
Kram!

Elisabeth sa...

Oj! Jag hann inte med att önska dig en bra resa.... så jag önskar dig några himlabra dagar istället!!

Ha det gott..