lördag, juli 28

Jag är så tacksam och så rörd

Jag hade egentligen tänkt komma med en liten sammanfattning av dagens händelser, i brist på bättre, men sedan kom jag på att jag faktiskt har bättre att skriva om.

Jag måste helt enkelt skriva igen, för det kan inte skrivas nog många gånger, att jag är helt mållös, förvånad, förstummad, rörd till tårar över hur fantastiskt underbara bloggvänner jag har. Varenda en, ingen nämnd ingen glömd, förtjänar ett knippe rosor och en chokladkartong därtill för ni ger mig så mycket stöd och uppmuntran som jag aldrig ens vågat drömma om i mina vildaste drömmar. Jag är så innerligt tacksam för varenda kommentar, vart enda mail att det kan ingen förstå.

Jag blev så ledsen i förra veckan när jag insåg att jag inte kan kommentera mina vänner på blogg.se, för jag trodde att ni skulle sluta komma till mig och lämna meddelanden men det verkar inte ha hänt. Tvärt om så har ni alla varit så omtänksamma, frågat mig vad som funkar och vad som inte funkar. När jag får sådana frågor så får jag så dåligt samvete och känner mig så besvärlig för det sista jag vill är att någon ska tycka att hon eller han behöver ta någon slags extra hänsyn till mig. Jag vill inte ställa krav eller vara besvärlig… Jag SKA klara mig själv! Dessutom har jag ju trots allt en C som fortfarande tycker att det är bra för mig att blogga och som gärna hjälper till dessutom.

Jag tänker inte ens börja förklara hur det känns när jag får veta att två av mina kära bloggvänner har dubbelblogg för min skull för det kan jag inte. Tusen tack för att ni finns Anki och Annika. Tusen tack för att ni alla finns!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Att kommentera är inte hela världen.
Jag är glad och nöjd då jag vet att du finns hos mig då och då.
Önskar deg en fin fortsättning på helgen/kram

Anonym sa...

Hahah jag igen. Det blev fel adress=)Jaglänkade till Åsa=)

Ella sa...

Annelie
Och det gör jag, finns hos dig varje dag faktiskt.

Ha ha... sådant trodde jag bara jag gjorde. Men det kanske är läggdags för oss båda?

Anonym sa...

Tänk att på sätt och vis så vet jag ju vad och hur du menar...

Skulle aldrig sluta komma hit!!!

Elisabeth sa...

Hade sparat det bästa till sist trodde jag.. att jag skulle orka läsa del 2 på din novell - men jag får nog lov att inse att jag faktisk inte orkar läsa en bokstav till!
Men jag kommer in tidigt imorgon istället!

Kram du fina vän..Sov gott!

Anonym sa...

Ella, inte var det meningen att störa din nattsömn! Själv har jag sovit rikitgt gott - skickade du sovnektar genom din kommentar?:)
Å jag misstänker att min nya blogg är lättare att läsa, för dig och förmodligen även för fler.
Å jag är så egotrippad att jag gärna vill ta del av dina kommentarer också...


Annika

Ella sa...

Maria
Gör du?
Skönt att höra


Elisabeth
Hoppas du sovit riktigt gott i natt. Att läsa är inget tvång.


Annika
Ja jag måste ha gjort det, eller så har du bara jobbat så hårt med att bygga en ny blogg att du var helt utsliten.

Nu när du säger det så hade jag redan i början problem med din blogg för du hade kursiverad text, den var svår att läsa.

Å jag är så egotrippad att jag vill lämna kommentarer.

Anonym sa...

Det gör mig glad att höra=)
Ha en fin söndag nu/kramar