onsdag, juli 25

Ensamma tankar

Jag sitter här och funderar på ungefär tusen saker samtidigt.
Ute regnar det och C var tvungen att åka till jobbet under förmiddagen för att lösa någon akut kris. Märkligt hur lite intresserad jag är, jag som i vanliga fall med glädje hade följt med honom.

Jag har funderat på lite av varje.

På livet till exempel.

Någonstans där jag presenterade min blogg skrev jag att den handlar om livet när inte livet blev som det var tänkt att det skulle bli. Men frågan är om livet någonsin, för någon, blir som det var tänkt. För mig och många av mina läsare blev livet verkligen inte det vi drömt och planerat för. Jag tror att många av oss skulle slippa delar av sitt liv, ändra det, få tillbaka det som det var förr, innan allt blev som det inte skulle bli… Fast jag undrar jag om det finns någon enda person som helt ärligt kan säga att livet blivit exakt så som han eller hon drömt om att det skulle bli… jag menar även de av mina läsare som inte drabbats av något ”hemskt” utan ”bara” lever livet som det blev…

Jag antar att man kan göra tusen planer och ha miljoner önskningar men till sist så är det ändå inte så det blir. Till slut är det någon annan som beslutar, ger en förutsättningarna och sedan får man vackert ta emot och leva livet ändå. Trots att det inte blev som man trodde att det skulle bli. Trots att allt förändrats och man plötsligt finner sig i en situation som man inte kunnat drömma om i sina värsta mardrömmar ens… Som man verkligen inte vill befinna sig i. Som gör en arg och frustrerad och förbannad och… rent ut sagt vansinnigt ledsen.

Men man går vidare ändå. Det finns ju inget alternativ. Man fortsätter och tar emot de smällar man får… Och ställer sig upp trots att man kanske borde ligga kvar för det vore fan så mycket enklare. Men likt en mindre vetande ställer man sig upp och gör sig redo för nästa stora smäll som däckar en…

Det sägs att man alltid har ett val. I viss mån stämmer det. Man kan välja att deppa ihop och lägga sig ned och dö eller så kan man välja att göra det bästa av det man har. I viss mån har man inga valmöjligheter alls för det är få av oss som valt sin livssituation. Det har bara… blivit så. På gott eller ont. Någon annan har bestämt.

Vem? Gud? Ödet? Mohammed? Jesus?

Jag vet inte. Jag vet inte ens om det underlättar att tro på något av det där, kanske är det enklast att inte fråga varför och inte fundera för mycket över de planer man hade. I livet före…


Jag funderade också på den där frågan man ibland får eller ställer sig själv… inte den om ”vad skulle du göra om du vann x antal miljoner” utan den där om ”vad skulle du ändra på om du fick gå tillbaka och ändra på något i ditt liv”. Om jag fick göra om något, gå tillbaka och ha facit på hand… Jag har funderat en hel del på det, speciellt nu när den där första årsdagen är på väg i snabb takt.

Vad skulle du ändra på om du fick ändra på vad som helst i ditt liv, gå tillbaka, med facit på hand?


Sedan har jag också funderat på en betydligt mer världslig detalj. När vi var i Spanien satt jag och skrev en slags saga… Naturligtvis med stora delar sanning men ändå en saga. Ett försök till en novell. Jag är inte helt klar med den men jag sitter här och funderar på om jag ska våga lägga ut den här. Undrar vad som kan hända… Alla slutar läsa min blogg kanske? Jag får skämmas ihjäl?

Jag vet inte….

Nu ska jag sätta mig i soffan och fundera lite till, med en kopp kaffe och zappa lite mellan TV-kanalerna för sällskaps skull. Ensamhet är ganska behaglig ibland men det får inte bli för länge.

En trevlig fortsatt förmiddag önskar jag er alla!

PS… glöm inte att rösta…

8 kommentarer:

Anonym sa...

Dina tankar, Ella, är ibland även mina tankar.
Jag kan känna sorg över att den människa jag var för 5 år sedan inte längre finns. Men den som finns nu är inte egentligen sämre, om än att jag mår sämre nu. Men jag hade inte varit den jag är idag om inte cancern drabbat mig.

För drygt ett år sedan fick en svägerska leukemi och fick också tuffa behandlingar. I samma veva var det någon som vann en storvinst. Då tänkte jag att visserligen skulle man vilja vinna pengar, men sjukdomarna drabbar oss ändå.
Den fråga som du ställer har jag funderat över då och då. Nog finns det sådant som man skäms över och hade viljat göra på annat sätt. Men gjort är gjort, och man får väl tänka som det där ordspråket: "Man får vara glad att livet blev som det blev - även om det inte blev som det skulle". Kanske en liten travestering.
Kram till dig och alla andra

Elisabeth sa...

Ella, jag tror att du satte pennan på något som många av oss bär på, mer eller mindre! Så vackert och tänkvärt skrivet!

Skulle jag ha velat ändra på något? Ibland brukar jag leka en liten tankelek för mig själv: Om jag hade fått reda på för 22 år sen var jag skulle stå idag - skulle jag då ha valt annorlunda, eller någon annan än SE. Nej, det skulle jag ju inte ha gjort.. helt enkelt för att jag älskar honom!

Sen alla jädrans varför - jag har slängt mina på soptippen! Just nu iallafall..! En strategi det också, tror jag!

Hoppas verkligen att du lägger ut din novell - det vore en ära att få läsa..för jag beundrar ditt sätt att skriva, din förmåga att fånga upp, och din empati och förståelse som lyser igenom..

Ha en toppendag

Kram

Anonym sa...

Ella: Jag tänker att jag har varit med om en himla massa skitsaker i livet ända sen barnsben och om jag inte varit med om dem så hade jag inte formats till den person jag är...

Nej, jag ville inte bli sjuk, jag vill inte vara sjuk, jag vill vara frisk, men det rår jag inte över och det enda jag rår över är det jag har nu... Det enda jag kan göra är att försöka göra det bästa av livet som det ser ut...

Samtidigt som jag kan säga att jag ville inte bli sjuk och jag vill inte bli sjuk så förstår jag precis vad Ingela och Elisabeth menar... Det som händer oss under livets gång är det som gör oss till de personer vi är...

Jag tror att vi alla har dessa tankar och funderingar och sorger då och då...

Stor kram på dig!!!

Anonym sa...

Väldigt bra skrivet.
Ha en fin dag/kramar

Anonym sa...

Här ramlar inläggen in i aldrig sinande ström och alla är läsvärda men framför allt tänkvärda! Vilken gåva du har Ella!
Även om jag inte kommenterar alla så läser jag dem och du får igång min tankeverksamhet och funderingar.
Livet blir nog inte som det var tänkt för just någon, på gott och ont. Alla har nog mer eller mindre både önskningar och planer som inte blivit av.Å ibland överraskar livet med bra saker som man inte planerat - t ex så hade du väl inte planerat att möta C? Ibland går livet i bra riktningar trots att vi inte kan styra det heller!
Vad gäller din mer världsliga fundering - lägg ut novellen när du känner dig mogen för det!

Ella sa...

Ingela
Ja det är ju viktigt det du säger, jag skulle inte heller vara den jag är idag om jag inte varit med om det jag varit...

Det är egentligen ett bra ordspråk. Mitt motto är att aldrig ångra det man gjort. Men det finns saker jag skulle kunnat göra annorlunda.



Elisabeth
Jag förstod nästan att du skulle skriva så ,)
Och jag förstår dig för jag skulle göra likadant jag med.


Maria
Kram till dig med Maria. Jag kan bara instämma i det du skriver, jag vill inte heller men har inget val och måste försöka göra det bästa av det som är.




Annelie
Hoppas din dag blev bra också!



Annika
Nu rodnar jag...
Hm... jag kanske ska skriva lite mindre?

Men visst har du rätt, jag hade nog inga planer på att möta C även om jag hoppades på någon precis som han.

K sa...

Under en veckas tid för några år sen försökte jag lägga av. Som du märker fungerade det inte.
Började fundera lite mer. Något mer fanns det alltså i livet som jag ska uträtta eftersom jag fanns kvar!
Det kanske är det jag gör idag? Utan allt jag gjort tidigare hade jag inte kunnat göra det jag gör idag. Avhoppade gymnasiet, Au-Pair i Tyskland, andra jobb, intressen, sjukdomen - allt har sin tårtbit i det jag gör idag! Det kanske är det som jag "ska bli" även om jag inte själv insåg det tidigare? Vem vet?!
Det du skriver berör, men det vet du ju att jag tycker. *kram*

K sa...

En röst från mig har du också fått - självklart!