söndag, april 8

Påskägg

Påsken lider mot sitt slut.

Det börjar verkligen kännas som om vi kan detta med att äta ägg, leta efter ägg, måla ägg… Varav jag visserligen bara lyckas riktigt bra med det ena men det är ju en annan historia. Barnen gillade att leta ägg i alla fall, även om man skulle kunna tro att de är för gamla för sådant. Fast å andra sidan, blir man någonsin för gammal för påskharar och jultomtar?

Själv fick jag faktiskt också en finfin present av påskharen. Eller av C snarare som gav mig det största ägget jag någonsin sett, fyllt med ingenting. Den vägde absolut inget. Tomt tänkte jag. Det lät till och med tomt. Men inuti, i botten på den låg det ett litet papper fastklistrat och på det stod det något med pyttesmå bokstäver. Som jag givetvis inte kunde tyda. Nu var ju detta på påskaftonens morgon, och även om jag höll på att avlida av nyfikenhet kunde jag inte gå upp för samtidigt med ägget kom också frukost på sängen (jag måste gå upp och in i arbetsrummet där jag har min förstoringskamera för att kunna läsa). Frukost på sängen får man givetvis inte springa ifrån hur som helst. Frukost på sängen innebär en stor bricka på knäna som effektivt hindrar en från att lämna sin plats. Frukost på sängen tar givetvis en evighet att äta. Och C vägrade läsa för mig. Givetvis.

Men till slut så… just när jag trodde att jag skulle spricka av nyfikenhet så fick jag äntligen springa in i arbetsrummet. Och där kunde jag läsa följande:

”Kolla din e-post”

Ha ha. Jättekul. Ungefär som en påskäggsjakt fast ändå inte. Och jag höll på att avlida av nyfikenhet. Eller har jag nämnt det? Har jag nämnt att det tar åtta år för datorn att starta? Och att det tog ännu längre tid att hitta mitt mail? Och i det fanns det bara en länk.

En fin länk, visserligen, en klickbar länk, visserligen.

Den här länken:

http://www.resfeber.se/se/product/cgi-bin/update_ocs_prices.cgi?template=/campaign/pg/rom_offers.html

Gissa om jag blev glad? Jag har alltid längtat efter att få se Rom… Nu får jag äntligen åka dit och se det lite i alla fall… Och nynna på ”Vi mötte våren i Rom”. Visst var det Glennmark som sjöng den? Fast den var väl lite ledsam?

Och apropå ledsamt…
Det sparade jag till sist för jag har bara inte orkat tänka på det. Eller jag har försökt att inte tänka på det och lyckats ganska bra. Mot förmodan kan man väl säga. Jag börjar nästan lära mig att inte tänka på saker, att skjuta undan dem till ett senare tillfälle, när jag liksom tror att jag orkar. Oftast inträffar aldrig det tillfället så ibland kommer tankarna tillbaka opåkallade och nästan slår omkull mig…

Men hur som helst så var vi på sjukhuset igår och trycket låg kvar på samma nivå som i torsdags. Lite lite högre till och med, men bara så ytterst lite att det är osäkert om det inte bara beror på hur mätningen görs. Men ändå. Det borde ha gått tillbaka ner för jag har fått nya droppar som jag tar oftare nu. De borde ha gjort effekt. Tror jag. Men jag vet inte. Egentligen vet vi inget, bara att dropparna inte hjälper. Eller bara hjälper lika mycket som de andra gjorde.

Det känns lite som… limbo. Jag vet inte om jag ska vara rädd, panikslagen, orolig eller om jag kan rycka på axlarna och säga att det bara är en liten skillnad. Det kanske inte betyder något.

Ovisshet är ett av de fulaste orden i svenska språket. Att inte veta. Så fort man inte vet, står dörren öppen för alla andra känslor, de där som gnager och förtär, de där som är så svåra att leva med. Som skräck och panik. Goda vänner till mig som gärna kommer på besök. Trots låsta dörrar och släckta ljus…

Nu får jag alltså vänta.

Imorgon ska vi tillbaka till sjukhuset och kolla igen. På onsdag har jag fått (hör och häpna) en tid hos den läkare som opererade mig. Det är väl hon som fäller domen… alternativen vet jag inte ens.

12 kommentarer:

Christina sa...

Nu LOVAR du mig att inte ta ut ett dugg i förskott utan istället njuta och vältra dig i det fantastiska att du ska till Rom och att du har en man vid din sida som förstår att uppskatta en underbar kvinna.
Basta.
Som man säger.

Och sedan går du in och läser om vad jag fick uppleva i Rom ... haha ;)

(jag var där i början på mars ...)

Stor stor kram till dig!!

Magalös sa...

Du finns ständigt i mina tankar. Tråkigt och ledsamt att läsa om att trycket är sämre. Håller alla tummar att det är övergående, att det blir bättre igen. Som det blev efter operationen - då trodde du också att du aldrig mer skulle se, men synen kom tillbaka om än inte lika bra som innan operationen.

Vilket härligt påskägg du fick! Njut av all god mat och annat som bara kan upplevas i ROM!

Finns här som ett stöd när du vill. Många varma kramar till er båda!

Ella sa...

Christina
Tihi... ja jag lovar :) Det är faktiskt enklast.
O jag ska läsa. Absolut.
Just nu är jag inte riktigt i form men snart.

Magalös
Tack vännen. Jag behöver alla tummar du kan avvara :)

Visst är han fantastisk min blivande man?

Annelie sa...

Åh Gud va roligt att du ska få åka iväg, det skulle jag också jättegärna vilja göra,men det är något jag rekordsnabbt kan glömma.
Lycka till hos doktorn och du vet vad jag brukar säga.
Ta absolut inte ut någonting i förskott,så länge det finns hopp....du vet;-)
Det beror alldeles säkert på nya dropparna.
Ha det fint/kram

Isabelle sa...

Förstår din oro och din ångest, hoppas du kan hitta styrka i dina nära och kära. Håller mina tummar för att det ska bli bättre igen och för att glädjen inför resan inte ska behöva grumlas. Kram.

Anki sa...

Han är bra på överraskningar, din C.
Kram!

Micke sa...

ja, förträng det där tills du ska dit, svårt, jag vet, men gör det ändå.
Rom?
Gud va härligt, o billigt var det också.... hmm,(kollar i plånboken).

Kramiz!

Ella sa...

Annelie
Jo, Rom ska bli underbart att komma iväg till. Och nej, jag försöker verkligen att inte ta ut i förskott...

Isabelle
Tack snälla du.

Anki
Ja visst är han? :)

Micke
Ja svårt men jag börjar lära mig.
Rom ja, följ med vet jag :)

Dubbelörnen sa...

Rom är helt underbart!!!! Speciellt på våren.... Det är en upplevelse, det kan jag lova...
Njut av den känslan istället...
Vilken himla tur du haft som träffat denna C, trots allt negativt så finner ändå turen till dig... så allt kan inte bara vara helt fel...

Har lärt mig av min kloka mor... "oroa dig inte i förväg, slösa inte onödan dina krafter på sånt som du ändå inget vet något om... det kommer en dag då du kommer behöva alla dina samlade krafter".

Jag önskar du kan finna ro att leva i dagen här o nu... imorgon vet du ändå inget om... så varför oroas... fakta får du ändå... fast i morgon...

Kramar

annika sa...

Hm, undrar om den tar kommentaren den här gången, jag prövar!
Visst är det härligt att både jultomten och påskharen finns?!Jag tänker då fortsätta tro på dom! Å när du fick ett sånt underbart innehåll i ditt påskägg finns väl ingen anledning att tvivla - varken på påskharen eller C!
Skaffa dig nya vänner om Skräck och Panik är GODA vänner till dig!De tar så mycket energi från en det där två.
J-la skit (fe'låt språket)med trycket! Hoppas C följer med dig till doktorn - det är bättre med en till som hör infon.
Nu återstår att trycka i väg detta!

mintid sa...

Men vilken kul grej i påskägget!

Tittar in för att se hur helgen har varit hos dig :)

Kram

Ella sa...

Dubbelörnen
Du har så rätt. I precis allt du säger. Jag kan inte fatta min tur mitt i all otur. Och att oroa sig i förskott är inte så speciellt vettigt men känslor är ju inte vettiga.

Annika
Grattis!
Nu har du ju lyckats!
Jo då, C måste följa med, annars är det nog ingen vits jag åker själv för jag svimmar väl innan jag ens kommit inanför dörrarna.

Mintid
Visst var det kul? ;)
Hoppas din påsk varit skön.