Inlägg
Teknikens under
Apropå att lyssna så lyssnade jag faktiskt på det här som jag hittade på DN (webbtv).
”En talande GPS som guidar synskadade genom storstadsmyllret. Alex Jonsson, forskare i medieteknik på KTH berättar om ny teknik som kan få användning även som uppdaterade guider för turister.”
Vad häftigt tycker jag! Undrar om det verkligen funkar, för det måste väl ändå betyda att någon fysisk, verklig person, sitter och rapporterar in att fiket på Hornsgatan har ställt ut sina stolar???
Hur det än är så blir jag lite imponerad av att någon faktiskt tänkt på en relativt liten kundgrupp, som synskadade trots allt måste utgöra, och lagt ned en massa arbete på att utveckla en teknik som kanske kan bli till en hel del hjälp i framtiden. Jättespännande tycker jag…
Varje liten sak i stil med detta som jag upptäcker eller hör talas om gör att det faktiskt känns lite lättare att tänka på framtiden. I alla fall för ögonblicket. Tyvärr är de ögonblicken inte allt för långa för sedan kommer samma tanke som jag alltid har när det gäller framtiden. Nämligen den att jag är ganska säker på att jag kommer klara mig, rent praktiskt alltså, även om allt givetvis kommer bli ännu mer krångligt, omständligt, tidskrävande och besvärligt än vad det redan är. Däremot är det ingen teknik, inget hjälpmedel som någonsin kan ersätta upplevelserna. Dem som jag redan börjat gå miste om. Åsynen av en vitsippsbacke, maskrosorna som blommar och som jag aldrig förr uppskattat så mycket som i år just för att de är en av få blommor jag fortfarande upplever med synen tillräckligt tydligt för att faktiskt veta vad det är jag ser. Alla de små detaljerna som försvinner mer och mer och som jag egentligen aldrig ägnat så många tankar som nu. När de är borta för gott, och jag inte ens kan gissa mig till dem, annat än med hjälp av andra sinnen, då finns det ingen teknik i världen som kan ersätta det. Och just den tanken gör mig samtidigt så oerhört ledsen…
Hm… jag som var glad när jag började skriva detta inlägg… nu låter jag visst inte så positiv som jag borde, som jag var nyss…
8 kommentarer:
Sörj, sörj. Det är klart att du saknar/kommer att sakna synen av det du tidigare har tagit för självklart!
Samtidigt finns det små, små positiva glimtar i din nya värld.
Oj, vad jag blev pretto. Vad vet jag om din värld? Jag ville bara ge dig hopp om att du är i gång på rätt väg med både negativa och det positiva.
Kram
Bisse
Jag är väldigt glad över att du förstår att du kommer klara dig mycket bra, den dagen du faktiskt inte ser.
Men nu är det så lilla Ella, att du har inte kommit dit ännu och även om du nu är glad över att se maskrosorna så kan jag säga att det behöver du inte vara, annat än att njuta av den vackra färgen möjligtvis. Dom är fortfarande förhatliga att ha att göra med.
Man får ont i fingrarna, blir brun om händerna, grön om knäna..eller får ont i dom om man sitter på huk..Vill du att jag ska fortsätta ;-)
Ännu en gång jag är jätteglad för din skull, att allt gick som det skulle.Ta väl hand om dig nu, strax är du hemma igen/kram
Bisse
Hihi... ja du... lät nästan som en liten slogan.
Annelie
Hm... du menar att de där inte har respekt för tomtgränser o sådant? Men då kanske de finns hemma i min gräsmatta med????
Godafton Ella. Du måste inte låta positiv alls är man nere så är man. Men vet du om det försvinner som du talar om så har du dofterna kvar. En liljekonvaljebacke luktar underbarare än all parfym i världen hur dyr den än må vara.Doften av vitsippor är så ren,, ja alla dofterna vi har runt oss som man inte tänker på alls men de talar om för dig vad du ser,lite hjälpligt i alla fall.En alldeles nybadad babys doft,,ååå.det är nåt att ta till sig.Gps tror jag på en väninna kör taxi med gps hon tar sig överallt fast hon inte hittar den är proffsig både med ljud och ritande Läs hennes inlägg på min blogg idag hon är gästskrivare hos mig där ser du vad hon säger om det.
Hahaha ja just det. Du ska inte tro att du klarar dig undan;-)
Kram
Filifjonkan
Ja dofterna är ju redan där, det har de väl alltid varit fast nu tar de liksom större plats.
Jag ska kika in till dig och läsa. Blir nyfiken nu.
Annelie
Du är inte snäll idag.
Hahehe tycker du inte.Jag som är så snäll och rar;-)
Hoppas du får en behaglig natt/Kram
Annelie
Nej du, du är inte snäll alltid. DU är mer... ärlig. ,)
Men jag tycker om dig ändå.
Skicka en kommentar