Trött, tröttare, tröttast

Idag har jag haft så mycket att göra att jag inte ens hunnit skriva här. Och det vill inte säga lite för… ja, du känner ju mig, jag skriver ju ett antal gånger varje dag. Dagen har varit fylld av jobb, möten, mail, telefoner och allt annat som hör till. Och jo… trött är jag men det vet du ju.

Jag är ganska trött på att vara trött. Är det ingen som kan tala om när jag ska anpassa mig och sluta vara trött jämnt och ständigt?

Nu har jag vilat, blivit serverad god mat och ompysslad. C har lite jobb att göra, vilket jag ogillar starkt för jag anser inte att han ska ta hem jobb om inte jag får det men å andra sidan får jag lite tid framför datorn också utan att han blir sur… Fast okej, jag ska vara ärlig och säga att han sällan blir sur över mitt bloggande egentligen.

Det kan tyckas orättvist att han ska behöva serva mig när han jobbar längre än jag och ingen håller med mer än jag men tyvärr är det så vissa dagar. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta längre. Det är fruktansvärt frustrerande. Dessutom så är det extremt mycket på jobbet nu och jag skulle verkligen behöva arbeta mer tid för att hinna med utan att stressa men gör jag det så gör jag inget annat än arbetar och sover och det tycker inte jag riktigt är meningen med livet. Jag vet inte riktigt hur jag ska komma runt problemet för hur jag än organiserar om, effektiviserar och försöker få avlastning så kvarstår alltid samma faktum. Det är förbannat tidskrävande och opraktiskt att inte kunna läsa.

Nå ja… jag kanske vänjer mig en dag?