Ella heter jag som skriver om livet efter. Livet efter en diagnos, och med en sjukdom som är på god väg att göra mig blind.
Att skriva här hjälper mig att ta mig igenom en skrämmande resa jag inte frivilligt påbörjat. Men jag skriver inte bara om tråkigheter, jag skriver också om kärlek, familj och om saker som upprör eller engagerar mig. Skrivandet här är inte bara en ventil och ett utlopp för mina känslor, det är också ett nytt sätt att få vara kreativ när inte det gamla fungerar längre.
Genom min blogg har jag haft den stora lyckan att få lära känna nya vänner vars råd och stöd jag är tacksam för.
Min blogg är mycket personlig och privat, här skriver jag ofta sådant jag inte klarar av att prata om. Det är i skyddet av anonymiteten som mina tankar får välbehövlig frihet så jag ber dig - respektera det.
Tack detsamma... fast jag tror dig inte att du har en bra dag... Gläds i alla fall för att du får åka iväg till solen o värmen... Få vara tillsammans, äta gott, njuta...
Det var ett mycket ovanligt inlägg från dig! Det kunde inte bli kortare. Men det räcker ju ibland, huvudsaken du hör avdig och du mår bra! Då var det inte så mycket att kommentera i heller mer än att önska det samma tillbaka. Kram min vän!
4 kommentarer:
En bra dag till dig också :) *kramar om*
Tack detsamma... fast jag tror dig inte att du har en bra dag... Gläds i alla fall för att du får åka iväg till solen o värmen... Få vara tillsammans, äta gott, njuta...
Varmaste kramarna till dig
Det var ett mycket ovanligt inlägg från dig! Det kunde inte bli kortare.
Men det räcker ju ibland, huvudsaken du hör avdig och du mår bra!
Då var det inte så mycket att kommentera i heller mer än att önska det samma tillbaka. Kram min vän!
Monica
*kramar tillbaka*
Dubbelörnen
Kram tillbaka min vän.
Smeden Bengt
Ibland räcker kort också.
Kram!
Skicka en kommentar