måndag, november 5

Ikväll är jag ensam

Ikväll är jag ensam. C har åkt på konferens och han kommer inte hem förrän på onsdag kväll.

Tre dagar utan honom, för även om han var på jobbet och sedan en sväng här hemma innan han åkte så känns det som tre dagar. Jag kan inte komma ihåg att vi någonsin varit borta från varandra så länge, såvida jag inte legat på sjukhus förstås. Men kanske inte ens då.

Det känns konstigt. Ensamt. Mörkt. Tyst.

Jag känner mig deppig och nere. Som om jag blivit övergiven på riktigt. För gott. Tusen tankar snurrar i huvudet och ingen är direkt trevlig. Alla mina normala tvivel som ständigt finns där och som jag alltid måste anstränga mig för att tränga bort och inte ge utlopp för känns liksom… större… verkligare. Mer realistiska.

Snart kommer en av mina väninnor, vi ska prata en massa strunt och äta gott, vi har beställt mat från Stadshotellet. Det är tur att hon kommer, annars skulle nog den här kvällen kännas allt annat än uppmuntrande.

5 kommentarer:

bollebygdsbo sa...

Jag tyckte heller aldrig om att var ifrån B förut.
Nu först, efter 36 år tillsammans går det bra, även om jag saknar honom en del. *ler*

Jag brukade räkna nätterna, för de var i regel färre än dagarna. :-)

Gör något kul av dessa dagar, det vet jag att du kan.

Gisan sa...

Bra att du gör något bra av den här kvällen. Den första är värst. Försök hitta på något imorgon också om du orkar. Tänker på dig! Kramar...

Elisabeth sa...

Tittar bara in lite snabbt.. Hoppas din väninna kunde skingra tankarna en liten stund!

Ensamhet är aldrig roligt.. och det kan trigga igång de mest knäppa tankespöken som finns! Så jag säger som de andra.. hitta på någe som du mår bra av..!

Jag skickar en extra kram...

Ella sa...

Bollebygdsbo
Det är rätt smart att räkna nätterna...



Gisan
Kvällen gick ju bra men natten var inte så kul direkt!



Elisabeth
Kram tilld ig med.

Dubbelörnen sa...

Jag avskyr att vara ensam... *tjurigt*. Fortf efter dryga 18 år så är det ytterst få nätter vi varit ifrån varandra. Jag sover oroligt, vaknar stup i kvarten, känner mig rastlös o får absolut inget ur händerna *skrattar*.

Men min kära, han är precis likadan *fniss*

Nu är det bara en natt kvar!

Kramar