söndag, december 30

Nära

Det har inte blivit så många besök i cyberrymden de senaste dagarna. All min energi går åt till att… hålla nästippgen över vattenytan, inte sjunka ner till botten och samtidigt inte låta dem som finns runt mig ana hur nära jag är att tappa taget.

Bäst är att försöka undvika alla tankar och koncentrera mig på ögonblicket för så fort jag tillåter mig själv att minnas eller tänka framåt så blir det så svårt att hålla fast, eller ens vilja hålla fast. Då vill jag bara släppa taget och sjunka till botten och jag vet att därifrån finns kanske ingen väg tillbaka den här gången.

Det är svårt att stänga tankar och minnen ute. Det går inte att låsa in känslor för de hittar alltid en väg upp till ytan, hur noggrant jag än försöker låsa dörren om dem. Minsta ord, ljud, doft eller smak tycks öppna dörren på vid gavel och när de där känslorna smiter ut så gör det så ont att jag vill sätta mig och skrika.

Jag gör inte det. Jag håller istället krampaktigt fast i det där lilla sköra grässtrået som håller mig uppe tillräckligt för att min näsa ska vara över vattenytan. Jag gör det inte så mycket för mig själv som för dem. För jag vet att det gör dem illa att se mig gråta och vara ledsen. Så jag ler. Och skrattar. Och deltar i samtalet. Jag tar på mig en mask. Så gott jag kan.

Mer än så här vågar jag inte skriva just nu.

13 kommentarer:

Dubbelörnen sa...

Jag önskar jag kunde få sitta där hos dig... bara för en kväll. Hålla din hand, prata, vara tysta... känna det du känner. Jag anar o jag vill gråta för din skull...

Någonstans hoppas jag du kan släppa ut ala demoner. För jag lovar, du drunknar inte, även om brunnen är djup... Du kommer upp, men demonerna måste ut...

Varmaste kramarna till dig min goaste vän. Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig, med mer glädje än sorg...

Bloggoholicen sa...

*kramar om dig*
Du får inte sitta inne med allt lova det , du har ju C han är ju den bästa du har , kram på dig

Bloggoholicen sa...

*sticker inn* och önskar dig ett gott nytt år , hoppas ni får en trevlig kväll *kramar *

En liten tant sa...

Jul och nyår är en svår tid på många vis. Så många förhoppningar, förväntningar, minnen, krav är kopplade till dessa helger och underblåsta av media. Man kan inte komma undan.
Att ha sorg under denna tid är därför dubbelt svårt. Det enklaste är att som du skriver, ta på sig masken och ta sig igenom dagarna.

Du finns i mina tankar.

Saffran sa...

Jag hoppas du får en fin nyårsafton och att 2008 blir ett bra år för dig!

Varmaste nyårskramar!

bollebygdsbo sa...

Inte heller jag har varit uppkopplad särskilt mycket senaste tiden.
Vill ikväll bara önska er ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Jag måste nog hålla med vår vän dubbelörnen:) Man blir tvungen att släppa på den där masken, faktiskt för att forstätta att hålla sig över ytan...

Vill önska dig ett gott 2008, så gott det bara kan bli, vännen!!!

Kramar

mintid sa...

Tittar in på nyårsdagen för att önska gott nytt år och hoppas att allt är bra med dig och din C.
Stor kram!

Filifjonkan 1 sa...

Hej vännen, Ville bara önska dig en god fortsättning på det nya året,,och håll i vännen du klarar det..kramis från Filifjonkan

Anonym sa...

Hej Ella,
Jag tänker att när man går genom något svårt så är man både den som orkar bita ihop och se glad ut och den som bara inte orkar. Och jag tror att man behöver ge utrymme för båda. Kan du inte be livet och omvärlden om lov att få lov att komma hit och släppa taget då och då? Vi saknar dig här!
Hälsningar
Anna

Ella sa...

Dubbelörnen
Tack min vän, dina ord värmer.
Gott nytt år till er med!


Monica
Tack vännen, jo då, han är bäst, men det finns ju gränser där med.

Gott nytt år till dig och de dina!



En liten tant
Ja så är det nog, de här helgerna är nog svåra för många.

Kramar



Saffran
Tack och jag hoppas din nyårsafton var perfekt!



Bollebygdsbo
Gott nytt år till dig med



Maria
Tack det samma!
Kramar


Mintid
tack, och tack det samma.



Filifjonkan
Tack. Önskar dig också ett fint nytt år.



Anna
Du anar inte vad dina ord betyder.
Kram

Elisabeth sa...

Precis så... känns det. Men du har ett större mod än mig, som vågar fästa rädslan på "papper"!

Dina ord betyder mycket för mig!

Varm kram..

Ps. Du följer mig varje dag..

Emma sa...

Hej Ella! Jag vet inte riktigt vad som försiggår i ditt liv, har inte varit inne på bloggen på en stund. Men, och ursäkta om jag blir litet burdus, vad jag förstår så har du ingen syn kvar efter en operation? Vad säger läkarna? Är det en sådan period av väntan som du haft innan eller är det värre än så? Tänker på dig då och då, även när jag inte lämnar något avtryck här på bloggen. Kram!