onsdag, december 19

Juletid?

Jag har smugit runt lite bland mina bloggvänner. Överallt handlar det om jul i alla dess former. Julönskningar, julgranar, jultomtar, julskinka… ja allt som hör julen till.

Elisabeth på Himlastigen skrev om julkort som inte blir skrivna i år. Själv slutade jag att skriva riktiga julkort för länge sedan och har bara skickat via e-post de senaste åren, med några få undantag. I år har jag inte ens tänkt tanken på julkort.

Jag måste erkänna att varje gång jag läser om julen och stressen runt den så blir jag nästan lite… förvånad eller överraskad. På något sätt har hela den stundande julhelgens storhet gått mig spårlöst förbi. Eller kanske har jag bara medvetet försökt att inte tänka på den. Visst har vi julpyntat och hängt upp julstjärnor, ställt fram ljusstakar, diskuterat vilka paket som ska köpas, till vem och till och med varit och handlat en hel del… men… på något sätt vill inte julen bli riktigt verklig och närvarande i år för mig.

Det känns som om jag inte finns närvarande. Som om jag hör någon berätta utan att själv vara där. Jag vet att det finns men… jag ser det inte.

Jag kan inte ge mig ut i julshoppingen, istället får jag skicka bud. Jag tänker inte baka eller laga mat och jag hängde upp en kula i granen som barnen klädde när de var här. Visst finns dofterna. Julgranen som är äkta i år, hyacinterna som blommar i köket, lussebullarna mamma kom med, glöggen, pepparkakor… Och så klart all denna julmusik som finns i varje radiokanal och i varje tv-reklam. Men… att höra och läsa om andras julstress, när man själv inte deltar blir lite… som att just stå utanför. Att sedan inte se alla tecken på julen, de skira ljusen från julgranen, glittret, julgranskulorna, tomtarna och allt annat… Tja. Det blir bara inte samma sak.

Jag vet att det är jul snart. Årets största högtid, men jag står på något sätt utanför, avskärmad. Utestängd. Så jag fortsätter att förvånas över vännernas julstress och hoppas att julkänslan infinner sig hos mig också snart. Samtidigt som jag hoppas att jag ska kunna fortsätta att förtränga alla tankar på julen för om jag börjar tänka så kommer minnen från andra helger och jämförelser som jag absolut inte ska göra.

Inga kommentarer: