Inlägg
En perfekt dag
Vissa dagar… är tyngre än andra. Ibland av helt oförklarliga anledningar och trots att allt egentligen var helt perfekt. Min mamma var underbar, pappa också, pepparkakor kan man faktiskt baka utan att se vad man gör och att slippa se resultatet är ett stort plus får jag förmoda. En dag som var helt perfekt, egentligen. Nästan som förr, för länge sedan. Kanske just för att vi har gjort dagen till en tradition…
Och kanske just därför… blir skillnaden så stor, i känslan. För även om allt är sig likt så har allt förändrats. Och inget kommer att bli sig likt igen. Någonsin. Allt det vackra är borta. Ljusen, glittret, ja till och med förväntan. All skönhet. Och… jag känner mig ensam och övergiven i detta mörka, utan någon väg ut… tillbaka.
Och jag vill inte vara här.
Dagar som denna är det sååå svårt att se allt det som ändå är bra, att inse att livet kommer att gå vidare… eller så är det just den insikten som gör det hela så svårt. Att jag inser att livet kommer att gå vidare. Så här.
Och just idag… vill jag inte.
11 kommentarer:
Hej EllaBella ;) Hörs ut som ni haft en fin helg tycker jag , det märks när du skriver,)
Va skönt att C kan handlakläder till dig ,det skulle aldrig aldrig min -magnus kunna göra hahaha skrattar bara jag tänker på det !
Stor kram från mig til dig ...
Känner igen det... vissa dagar tyngre än andra! Å sen får man nästan lite dåligt samvete, för egentligen skulle det ju ha varit en av de bättre dagarna, men det kändes ändå inte så...!
Jag tror, men jag kanske har fel, att det är värre att förlora något långsamt, än att förlora något snabbt och akut... man ska liksom hela tiden vänja sig vid att varje sekund "gå åt fell håll"! Så tycker jag det känns iallafall! Men å andra sidan är jag ju inte den rätta att kunna göra en sådan jämförelse - för jag har aldrig förlorat någonting så där väldigt snabbt!
Var rädda om er...
Kram min vän..
Idag är jag lite utan ord, har varit in flera ggr idag och läst och velat skriva några ord. Bra ord. Som inte finns idag, jag vet helt enkelt inte vad jag ska säga..."inget kommer att bli sig likt igen", "allt det vackra är borta" mm. Jag försöker tänka mig in i din situation men jag orkar/kan inte riktigt.
Däremot blev jag glad när jag läste att ni faktsikt bakat pepparkakor - var rädd att din mamma i sin mammaomsorg skulle hoppa över det, skönt att hon inte gjorde det! Hoppas det blev goda kakor!
Tittar bara in så du vet att jag går här bredvid dig... alla dagar!
Varm kram... alltid!
Ja lilla vän! Har ju varit borta ett tag igen pch varit tvungen att läsa ikapp några dagar. De ord som kan sägas i ett försök att muntra upp, är redan sagda.
Jag önskar dig allt gott och hur det är känns nu, så kommer allt bli bättre med tiden.
Ta hand om dig(((kramar)))
Annelie
http://rospinglan.blogg.se/
Läser varje dag men har ibland inte kraft att hitta bra ord till en kommentar. Men var förvissad om att jag kommer hit varje dag.
Ja, det vackra visuella är borta och hur det känns kan jag bara ana.
Något som dock slog mig när jag läste var att julen för mig handlar mycket om dofter. Ja, jag kan ju välja om jag ska titta eller lukta på saker så då är det ju lätt att ta fram ett så'nt exempel. Och jag är inte allergisk heller. Men i alla fall.
Apelsiner med kryddnejlikor, röda äpplen, pepparkaksdoft, hyacinter, glögg, snaps, mumma, nygriljerad skinka, ja det mesta i min jul doftar.
Kanske du kan använda dig av det också? För att kunna känna lite julstämning.
Eller så var det en jättedum och okänslig idé. Då hoppas jag du kan överse med mitt taffliga försök.
Tänker på dig.
Känner igen det, ibland vill man helt enkelt inte vara med... Stor kram vännen!
Åh, gumman!!!
Jag vet ju att jag varit borta ett tag, av personliga skäl, men jag har tänkt på dig och känner så med dig i det du skriver!
Skickar många ljusa tankar.
Kram Lallis
Tristens klagan..
Tisdag idag... och skitväder! Du vet, så där grått så att det gråa på himlen ser ut som en stor grå bommullstuss, och man kan nästan sträcka ut handen och känna den försvinna in i en massa grå luddig bommull!
Men strunt i det.. jag ska iallafall göra någe ännu tristare - tvätta kläder! Du vet, den där tunnan som aldrig tycks bli tom här... nu är det riktigt katastrof! Översvämning, skulle jag vilja säga! Skittrist det också!
Äsch, jag bara raljerar lite över det gråa och trista! Egentligen så känner jag mig inte alls så särskilt surmulen, utan tvärtom ganska ok! Åtminstone just nu!
Och med ett djupdyk i tvättstugan... så minimerar jag den hotande översvämningen också!
Så jag skickar en okay-kram från Himlastigen... det är okay just nu, hoppas det är lite så hos dig också idag!
Tänker på dig..
Bloggoholic
Kram tillbaka
Elisabeth
Jag vet inte vad som är värst. Jag funderade ofta på det förut men just nu står det nog lika. Både långsamtoch snabbt är lika hemskt.
Kram
Annika
Pepparkakorna smakade gott. Eller snarare degen.
Jag vet att det är svårt att kommetera mina inlägg nuförtiden.
Tack för att du ändå gör det och för att du finns.
Kram
Elisabeth igen
Tack min vän, det värmen.
Annelie
Kram vännen
En liten tant
Du har så klart rätt. Dofterna finns där och betyder oerhört mycket mer nu än någonsin. Men dagar som denna så... är de bara en påminnelse om att de inte är annat än ett komplement till det visuella. Jag vet att det är väldigt negativt tänkt men så är det bara vissa dagar.
Lallis
Vad kul att se dig här igen. Jag hoppas att du mår bra nu? Bättre i alla fall.
Kram
Maria
Kram tillbaka
Elisabeth
Hm... vilken bild du målade, jag kan se det framför mig. Sådär grått så man knappt ser färgerna...
Tvättstugan är aldrig kul. Ett evighetsprojekt som aldrig tar slut. JAg kännir igen det där.
Kram vännen.
Kommer in och kramar om och ger dig lite hopp om livet!
Annelie(Rospinglan)
Skicka en kommentar