tisdag, oktober 7

Onödig oro

Det blev inget läkarbesök I förra veckan. Min snälla pappa erbjöd sig att följa med och vi hade kommit halvvägs när telefonen ringde. Doktorn var sjuk.

Jag förstår ju att det är ganska själviskt att klaga men efter att ha varit nervös i tre dagar, fått pappa att ta ledigt och bråkat med C om hur jag skulle ta mig dit (han ville inte låta mig åka själv) så kändes det ganska trist även för mig att hon var sjuk. Om man ska se det positiva så hade jag och pappa en trevlig stund i bilen och nu får jag chansen att börja om med att vara nervös helt från början igen.

Man skulle ju kunna tro att jag börjar tycka att det hör till vardagen att gå till doktorn men jag vet inte om jag någonsin kommer att tycka det. Efter så här lång tid, när jag vet i princip vad som kan hända borde jag ju inte ens vara lite orolig men det är jag varje gång. Lite oro är nog i det här fallet årets underdrift, speciellt nu… Men sedan, när väl läkarbesöket är över och jag vet att jag inte behöver tänka på det på ett tag till känns det som att jag kan börja andas igen. Ett tag.

Nå ja, det är bara att försöka låta bli att tänka på det tills det blir dags. Till dess har jag faktiskt fullt upp. Nu börjar allvaret för mig på jobbet och det är dags att bevisa att jag faktiskt klarar av det här jobbet. Jag har ungefär 28 möten inbokade och tusen saker att hinna göra klart innan. Bäst jag stressar lite.

Visst ja… till helgen ska vi på stor födelsedagsfest. Alla C:s släktingar kommer att vara där, en kusin till honom fyller 50. Gissa om jag ser fram emot det?

7 kommentarer:

Dubbelörnen sa...

Det där med läkarbesöket blir nog som en betingad reflex. Du har ju bara fått negativ info så då blir även ett ordinarie återbesök negativt laddat.

Vad jag fyller i lådorna?! Det var minsta bekymret ;). Herre Gud allt, som bara ligger o skräpar precis överallt. Batterier, solglasögon, kamera, klockor(!), värmeljus, presentsnören, + alla andra små braåhagrejer som annars skulle ligga framme *skrattar*.

Stor kram

Annelie sa...

Jättetrist att det inte blev av, även om du inte ser fram emot besöken. Hoppas det går bra när du väl kommer dit. Det positiva var ju som sagt, den trevliga stunden med din pappa.

Tror inte för ett ögonblick att du ser fram emot kalaset, men du ska se att du säger annat när den är gjord.Jag tror du får jätteroligt.

Ta hand om dig så mycket det går/kramar Annelie

Lady Stalker sa...

Visst är det jobbigt när mab är inställd på något, vad det än är, och så blir det inte av. Man blir liksom dränerad på energi.

Men nu behöver du energi. Både till jobbet och festen! Satsa på det, ta en sak i taget.

Tänker på ett citat ur Bibeln som jag fick med mig hemifrån: "Gören Eder icke bekymmer för morgondagen, ty var dag har nog av sin egen plåga".

Nu ska man ju förstås inte se dagarna som plågor! Det menar jag inte. Tvärtom. Men som sagt, en plåga uttagen i förskorr blir dubbel plåga.

Säger hon som ofta oroar sig själv ... Så jag vet vad jag talar om.

Lycka till nu med jobbet! Och hoppas festen blir en positiv upplevelse!

Varma kramar!

Lady Stalker sa...

Men oj, oj, oj. Lär mig själv en läxa: "Förhandsgranska alltid kommentarer, särskilt sent på kvällen när John Blund kallar."

Jag menar förstås "man" och "förskott". Men det fattade du nog ... ;-)

Mona sa...

Kommer jag aldrig att få blinga din käpp??

annannan sa...

Det där med läkarbesöket var ju förargligt. Jag håller med Dubbelörnen om hur besöken blivit negativt laddade. Kanske går det att jobba på att förknippa dem med trevliga stunder i bilen med pappa?

Fast nu ska du ju jobba på annat, sånt som till skillnad från läkarbesök både du och andra vill att du ska ägna dig åt. Heja! Du berättar väl hur det går?

Stora kalas är blä. Men du kan kanske sitta i ett hörn och se trevlig ut och passa på att vila dig efter den hårda arbetsveckan ;-)?

Lallis - liv och leverne sa...

Gumman!
Vet du; det är SÅ länge sedan jag var här inne hos dig.
I mitt liv har det hänt så mycket och jag har inte haft ork att besöka som jag har velat. egentligen.
Nu är det bättre.
och får jag, kommer jag att besöka dig då och då.
KRAM Lallis
(som förresten har en ny sida. Ja en med bara blogg)