Våren är här

Ja, det är vad alla pratar om just nu. Våren är här. Äntligen. Var den här vintern längre och kallare än vad vi är vana vid, eller är det bara jag? Är glädjen över värmen lite större än förra året? Eller är det bara jag?

Igår var jag och C ute och gick en promenad i solskenet. Nu kan man känna solens värme mot ansiktet, det är verkligen nästan som vår. Men bara nästan. Det är varmare, fåglarna kvittrar lite annorlunda men… Det är inte vår i luften.

Varje årstid, utom kanske vintern har sin egen doft som jag känner mest intensivt alldeles i början. Och än doftar inte våren. Kanske är det knoppar på träden, kanske har någon enstaka snödroppe tittat upp, men den där skira, ljusa doften som är vår är inte här än. Fortfarande ligger vinterns grus kvar och ställer till en hel del besvär, fortfarande är det is i vattenpölarna på morgnarna och is på sjöarna…

Är jag lite pessimistisk nu? Men snart kommer ju våren, den är på väg…

Alla tycks vara uppfyllda av våren. De största samtalsämnena just nu är solen, ljuset, våren och så sommaren. Planerna för semestern. Vi sitter också och pratar om vad vi ska hitta på till sommaren. Eller… det är nog mest C som gör det. Den här gången ska vi ha lite mer framförhållning än tidigare år menar han på. Vi ska bestämma oss nu och boka resa. Personligen tror jag dels att det redan är för sent med framförhållning och dessutom är jag inte alls sugen på att resa bort. C däremot är helt inställd på att planera. Han kastar fram det ena förslaget efter det andra, surfar runt på nätet och tittar på alla alternativ. Spanien, Italien, flyg, tåg, bil… själv svarar jag alltid ”Stanna hemma, ta dagen som den kommer. Bara vara”. På det säger han något i stil med Kuala Lumpur, Kina eller fjärran östen… Precis som om vi höll på att köpslå om en vara på något torg utomlands.

Sanningen, den trista sanningen är att jag är så tråkig att jag faktiskt hellre skulle stanna hemma. Helt ärligt. För… rent krasst så spelar det mig ingen större roll om vi åker till grannbyn eller Thailand. Så länge vi gör det tillsammans.

Nå ja, tillhelgen kommer barnen, de kanske kan hjälpa sin far att besluta och jag hänger med.