Jag vet inte
Det är ett underligt väder här idag. Det är varken soligt eller molnigt, varken vår eller vinter, varken kallt eller varmt… eller kanske är det alltihop samtidigt? Mitt i mellan? Går man åt ena hållet blir man varm, går man åt andra så fryser man i den iskalla vinden.
De senaste dagarna har jag faktiskt gått både till och från jobbet! Det är ljust på morgnarna nu och det känns ganska fantastiskt att kunna gå. Själv. Utan att vara beroende av någon annan. Tänk att det finns så små och enkla glädjeämnen i livet… som man tar för givet ända tills man inte längre har möjlighet att njuta av dem. Tänk att det inte är länge sedan jag var ganska säker på att jag aldrig skulle få gå till jobbet!
Min bloggpaus blev inte så lång. Eller så är det fortfarande paus. Jag vet inte. Jag har inte bestämt mig än. Jag är återigen tillbaka i de där tankarna om bloggens vara eller inte vara, om jag ska fortsätta att skriva, eller snarare vad jag ska skriva om. Saken är den att jag har ett behov av att skriva av mig en massa tankar som inte är speciellt lätta eller logiska, precis som jag haft sedan jag började skriva. Frågan är bara om jag ska fortsätta med det offentligt. Tillåta mig själv att fortsätta älta offentligt eller om det är dags att låsa dagboken. Så som de flesta normala människor gör.
Jag vet inte.
Jag återkommer när jag vet… eller när jag bestämt mig för att det inte spelar någon roll att jag inte vet.
Ha en riktigt skön dag alla.
De senaste dagarna har jag faktiskt gått både till och från jobbet! Det är ljust på morgnarna nu och det känns ganska fantastiskt att kunna gå. Själv. Utan att vara beroende av någon annan. Tänk att det finns så små och enkla glädjeämnen i livet… som man tar för givet ända tills man inte längre har möjlighet att njuta av dem. Tänk att det inte är länge sedan jag var ganska säker på att jag aldrig skulle få gå till jobbet!
Min bloggpaus blev inte så lång. Eller så är det fortfarande paus. Jag vet inte. Jag har inte bestämt mig än. Jag är återigen tillbaka i de där tankarna om bloggens vara eller inte vara, om jag ska fortsätta att skriva, eller snarare vad jag ska skriva om. Saken är den att jag har ett behov av att skriva av mig en massa tankar som inte är speciellt lätta eller logiska, precis som jag haft sedan jag började skriva. Frågan är bara om jag ska fortsätta med det offentligt. Tillåta mig själv att fortsätta älta offentligt eller om det är dags att låsa dagboken. Så som de flesta normala människor gör.
Jag vet inte.
Jag återkommer när jag vet… eller när jag bestämt mig för att det inte spelar någon roll att jag inte vet.
Ha en riktigt skön dag alla.
9 kommentarer:
Jag är iallafall glad över när jag märker att du kommer in ibland. Fast även jag kan ibland känna om man ska ha den kvar eller inte.
Va skönt att du låter så glad igen och att du njuter av att kunna promenera till och från jobbet. Det är väl precis så man ska ha rätt att få känna sig.
Jag hoppas du har det bra!
Ta hand om dig/kram
Annelie
http://rospinglan.blogg.se/
Klickade på din länk hos Rospinglan.
Intressant blogg om ditt liv. Plötsligt känner jag hur mycket jag gnäller över småsaker! Dags att skärpa till mig...
Ha en bra dag!
Du kanske kan göra både och. Skriva lite för dig själv och lite här. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Du får fundera vidare och låta magkänslan bestämma.
Hur som helst så hoppas jag att du inte försvinner helt från bloggen. Vi kan väl få höra hur det går för dig då och då. Snääälla... ;)
Instämmer helt med Isabelle.
Dessutom; GRATTIS PÅ NAMNSDAGEN ELLA!
Jag tycker mig ana att du mår ganska bra nu.
Hoppas att mina aningar är riktiga.
Tittar in hos dig ganska ofta, men inte heller jag tar mig så mycket tid till att sitta vid datorn just nu.
Kram till dig från Bollebygd
Alltså, någon press vill jag ju inte sätta på dig. Men det finns inte en tanke - rörig eller ej- i din blogg som jag inte finner läsvärd. Om det du skriver befriar dig så är det bara halva sidan - det tillför också världen något. Det finns så många meningslösa pladderbloggar, och bara en Livet Efter. För övrigt instämmer jag med Isabelle och Annika.
*lustigt* minn kommentar från i eftermiddags är borta!
Men iallefall det jag ville säga är jag tycker det är kul om du´sticker inn i mellanåt;) *kram*
//monica
Vad kul att du skrev! Underbart med promenader till och från jobbet och att du kan njuta av dem.
Tittar in här emellanåt och du finns alltid i mina tankar!
Kram!
Jag instämmer med alla som skriver... men mest av allt så är jag så himla glad bara över att du finns, Ella! Att det i ditt liv också finns lite ljus i det mörka... det gör mig så så glad!!
För mig har du betytt så väldigt mycket... du har en sådan unik förmåga att förmedla och skriva ner det som finns inom dig, och där jag hittar mycket som jag känner igen!
Jag lyckas nästan aldrig få ner något på papper när tänket blir irrationellt, och allt blir kaiko i huvudet... men du, du har en alldeles fantastisk förmåga att sy ihop allt ditt tänk!
Du kanske skulle skriva en bok istället????
Sov gott, min vän... och jag hoppas ju ändå, att du fortsätter ditt skrivande här också..!
Varm kram..alltid!
Skicka en kommentar