tag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post6723051798377020191..comments2023-12-27T19:36:41.045+01:00Comments on Livet efter: Allt är relativt?Ellahttp://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comBlogger15125tag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-81250886822573841292007-06-24T22:49:00.000+02:002007-06-24T22:49:00.000+02:00Emma, det blev ett jättebra inlägg. Precis så är d...Emma, <BR/>det blev ett jättebra inlägg. Precis så är det som du skriver. Så klokt och rätt skrivet. <BR/><BR/>Just detta med att vara realist och inte vältra sig i självmedlidande... Det är en svår gränsdragning och vem bedömer att man vältrar sig? Jag är faktiskt rädd för att bli en sådan som gör det. <BR/><BR/>Och visst har du rätt, vem har rätt att bedöma hur någon annan lider. Varesig det är i den situation som Lars Anders skrev om, att någon säger att det kunde vara värre, eller om det är som när jag själv säger till mig att det finns andra som har det värre... då har jag ju gjort en bedömning...Ellahttps://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-45301781208544333792007-06-24T14:35:00.000+02:002007-06-24T14:35:00.000+02:00Hmm.. vad mycket tankar sådant här väcker hos mig....Hmm.. vad mycket tankar sådant här väcker hos mig. Jag läste det där inlägget hos LAJ, och även kommentarerna. Jag är inte mycket för att jämföra mitt eget lidande med andras - för det är ju som du säger bara jag som kan känna mitt. Men att hämta styrka från andra genom att se hur de hanterar svåra situationer DET tror jag oerhört mycket på. För mig handlar det om att vara realist. Inte att vältra sig i självmedlidande (även om jag tror att det också kan vara skönt och behövligt, en liten stund - men inte i längden naturligtvis) - men att vara realist. Att faktiskt SE den situation man är i och ta sig rätten att känna de känslor som det väcker. Vad det än är. Det är respekt tycker jag, både för en själv men också för andra. Men när man jämför sig, såsom han skrev att vissa tyckte - att han skulle känna sig tacksam att det inte var värre - det är ju så respektlöst. Både mot den det handlar om - för man gör sig inte besväret att SE den personen. Men även mot dem man jämför med - för vem har rätt att bedöma hur mycket någon annan lider. Det är ju så oerhört subjektivt, tänker jag. Jag vet att jag skrev hos dig någon gång om att "tycka synd om" är litet som att ta ifrån en person dess egen kraft. Och jag tror verkligen det är så. Ojoj, nu vet jag inte riktigt vad det är jag svarar på. Det blev visst som ett eget inlägg nästan ;-)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-32994182543429866862007-06-24T08:59:00.000+02:002007-06-24T08:59:00.000+02:00Anne-MajJa du har så rättVi åt också en hel del jo...Anne-Maj<BR/>Ja du har så rätt<BR/><BR/>Vi åt också en hel del jordgubbar i helgen. undrar om man kan få jordgubbsförgiftning?Ellahttps://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-81565276974580945212007-06-23T22:37:00.000+02:002007-06-23T22:37:00.000+02:00Bra tänkt och skrivet. Jag har inga mera ord, men ...Bra tänkt och skrivet. Jag har inga mera ord, men det är bra att man påminns hur andra har det när man deppar eller gnäller över allting. Men människor som gnäller över någoting behöver hjälp att veta att det finns saker som är värre än deras tillvaro eller få dom vakna till. Bara vi har de rätta redskapen men vissa kanske inte går att få tänka om. Ja sitter här med proppmätt mage och massa jordgubbar i magen:-)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-9221367455039375812007-06-23T20:21:00.000+02:002007-06-23T20:21:00.000+02:00MonicaJag har överlevt dagen ,)AnnikaVisst är mina...Monica<BR/>Jag har överlevt dagen ,)<BR/><BR/>Annika<BR/>Visst är mina läsare fantastiskt kloka? Precis som du.Ellahttps://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-54599618419563087842007-06-23T17:52:00.000+02:002007-06-23T17:52:00.000+02:00Här kan man tanka klokheter både hos dig och dina ...Här kan man tanka klokheter både hos dig och dina läsare! <BR/>Hoppas du haft en bra helg!Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-7366690546012866742007-06-23T14:13:00.000+02:002007-06-23T14:13:00.000+02:00tittar bara inn för att se hur du har det! kram :-...tittar bara inn för att se hur du har det! kram :-)Monicahttps://www.blogger.com/profile/12300187457255234897noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-80862187414415446352007-06-23T11:35:00.000+02:002007-06-23T11:35:00.000+02:00Christina Jag förstod att det var så du menade. De...Christina <BR/>Jag förstod att det var så du menade. Det du skriver är så fint. Jag får nästan tårar i ögonen. <BR/>DU har så rätt, alla har rätt till sin egen sorg och det är just att förringa den när man säger att andra har det värre. Sedan kan man mitt i sitt eget elende konstatera att andra har det värre. <BR/>Respekt handlar det om kanske. <BR/>Och du är verkligen en fantastisk medmänniska!Ellahttps://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-41924157829089829082007-06-23T10:32:00.000+02:002007-06-23T10:32:00.000+02:00Jag vill nog aldrig jämföra olika sorger. Jag tror...Jag vill nog aldrig jämföra olika sorger. Jag tror inte på att göra det. Däremot vill jag förstå andras situationer, andras liv, andras sorg. Jag vill ha perspektiv. Jag behöver det. <BR/><BR/>Men det är mest för att jag intresserar mig för andra människor. Jag vill finnas till för andra, vill vara en medmänniska. <BR/><BR/>Och jag anser inte att jag någonsin kan förringa en människas sorg. Alla har rätt till sin egen.<BR/>Vad jag menade när jag skrev hos Slottet var just det. Att jag har svårt att förstå när människor inte kan respektera den andres sorg utan att klämma till med att "det finns andra som har det värre"<BR/>Det finns det. Och det är oerhört viktigt att få som ett perspektiv. Men det innebär inte att jag - i min ev sorg - mår bättre just därför.<BR/><BR/>När jag blev abrupt lämnad ensam med barnen var det min (då) bästa vän som klappade mig på axeln och sa "Jamen tänk på alla andra som har det värre, det kunde varit värre gumman!"<BR/><BR/>För mig blev hennes upprepningar om att det kunde varit värre outhärdliga. Jag var så långt ner jag visste att jag kunde komma. Och viktigast ... jag kände inte att hon lyssnade till MIN sorg och förtvivlan. <BR/><BR/>Jag pratar ofta med flickorna om det där. Att det är så oerhört viktigt att ge varje människa rätt till sin egen sorg. Aldrig värdera.<BR/>I denna underbara bloggvärld har jag fått så många perspektiv. Här finns människor som kämpar med sin egen situation, olika situationer. Här finns raka, brutala förklaringar till en annan människas lidande. Och på mig - som medmänniska - ankommer endast och enbart att förstå den andres perspektiv. Och bara finnas.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-50053273395877949532007-06-23T09:37:00.000+02:002007-06-23T09:37:00.000+02:00EliabethJag tror som sagt det är viktigt att känna...Eliabeth<BR/>Jag tror som sagt det är viktigt att känna med andra. Att inte glömma världen för sitt eget lidande.<BR/>Kram själv!<BR/><BR/>Monica<BR/>*rodnar*<BR/>Kram själv!<BR/><BR/>Magalös<BR/>Jag håller med, alla bloggare gör det lättare, dels genom att dela med sig av sitt liv och dels genom kommentarerna.<BR/><BR/><BR/>En liten tant<BR/>Tack för de orden. <BR/>Jag känner mig gnällig, i alla fall här på bloggen, men precis som du säger, det är för att sätta ord på allt. <BR/><BR/>DU är lika klok som alltid, tänk vad jag har saknat dina kommentarer!<BR/><BR/><BR/>Maria<BR/>Ja vi verkar tycka ganska lika<BR/>Stor kram till dig med!Ellahttps://www.blogger.com/profile/16133152654669320402noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-4073590611006138292007-06-23T08:52:00.000+02:002007-06-23T08:52:00.000+02:00Jag tror Ella, att mina tankar kring detta vet du ...Jag tror Ella, att mina tankar kring detta vet du redan om... <BR/><BR/>Jag tror precis som du säger att det är nyttigt till en viss grad att se andra människors liv och öden, jämföra sitt liv med andras är verkningslöst då förutsättningarna är olika... Att däremot läsa hos och möta andra människors liv kan hjälpa en själv att få/ordna sina egna tankar, frågor, perspektiv på plats. Du kan aldrig byta din verklighet mot någon annans och det betyder aldrig att din verklighet är mindre eller större än någon annans, bara att det är just din...<BR/><BR/>Någon sa mig en gång att varje människas liv och levande är en egen roman, en egen tegelsten... Oavssett vart problemen ligger så är det dessa som är verkliga i dennes liv, kanske triviala för andra men kan aldrig någonsin jämföras med varandra i utgångspunkt att klassificera vem som har det värst...<BR/><BR/>Stor kram på dig Ella!!!Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-25896730380862630642007-06-23T01:12:00.000+02:002007-06-23T01:12:00.000+02:00Ja, visst är allting relativt. Så om vi tar vardag...Ja, visst är allting relativt. Så om vi tar vardagen i Irak som utgångspunkt/jämförelse torde knappt någon i Sverige kunna få hävda att de har problem.Inte ens de hemlösa - det faller åtminstone inte några bomber över dem på Stockholms gator." Det kunde vara värre - ni kunde ligga på Bagdads gator". Vem skulle säga nå't sån't?<BR/><BR/>Något som är viktigt men som kom bort i den diskussion som förts här och hos Slottet, är tidsaspekten. Det vill säga att den tid som gått från olyckan, insjuknandet och till det läge man befinner sig när man börjar hantera en ny vardag spelar roll. Krisbearbetning måste till innan man kan säga att man funnit nytt fotfäste med de nya förutsättningarna. <BR/><BR/>En mycket viktig del av krisbearbetningen är att få sätta ord på allt man känner och tänker. <BR/><BR/>Kriser följer samma förlopp för oss alla. De olika faserna kan vara olika långa men som helhet kan man säga att det tar ett år från händelsen (och om det då handlar om ett sjukdomsförlopp så blir ju den tidpunkten utdragen till en period, om du förstår) att gå igenom krisens alla fyra faser.<BR/><BR/>Därefter följer ett år av årsdagar som ska mötas och hanteras. Ett år efter besked, operation osv. Man kan få dippar i hur man mår i samband med sådana årsdagar en däremellan funka mycket bra.<BR/><BR/>När det året gått så man är inne på "andra årsdagen" och då är man ute ur krisperioden s.a.s. och har nyorienterat, hitta ett sätt att hantera sitt liv om man fått jobba med alla sina krisdelar.<BR/><BR/>Man måste ha respekt för att kriser tar tid och har sitt eget förlopp.<BR/><BR/>Det som du ibland kallar att du gnäller är alltså inte gnäll utan livsviktiga inslag i din krisbearbetning.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-50604002517736809042007-06-22T23:50:00.000+02:002007-06-22T23:50:00.000+02:00Ja, allt är relativt!Så otroligt bra skrivet både ...Ja, allt är relativt!<BR/>Så otroligt bra skrivet både av dig och elisabeth. <B>Det man kan göra är att känna med någon, stort eller litet problem spelar ingen roll.</B> Ett litet problem för mig kan ju vara ett stort problem för någon annan. Det är inte upp till mig att döma.<BR/>Alla har vi olika problem och var och en tacklar det på sitt eget vis. Med alla trevliga medbloggare görs livet lättare!Khttps://www.blogger.com/profile/16561946946557769955noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-70610284713903352442007-06-22T23:47:00.000+02:002007-06-22T23:47:00.000+02:00va bra du skrev detta Ella!jag har inget mer att t...va bra du skrev detta Ella!<BR/>jag har inget mer att tillägga ´*kram*Monicahttps://www.blogger.com/profile/12300187457255234897noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7075977102406583005.post-61076193669798562992007-06-22T23:22:00.000+02:002007-06-22T23:22:00.000+02:00Nu har jag absolut inga bra ord att ta till - för ...Nu har jag absolut inga bra ord att ta till - för jag hittar inga som verkligen beskriver hur tänkvärt och bra detta inlägg är! <BR/><BR/>Varje gång jag läser om någon som är allvarligt sjuk, har brutit tån eller kanske "bara" har ont i huvudet, så känner jag starkt med henne/honom.. Det är ju den människans verklighet - och min verklighet blir ju varken bättre eller sämre om jag känner empati med henne! Även om vi skulle ha samma elände så är vi ju individuella varelser, och följdaktligen så skulle vi hantera dem olika! <BR/><BR/>Jag håller med dig i ungefär allt du skriver - men DU skriver det så mycket bättre! Du har också helt rätt... dina problem blir varken mindre eller lättare att bära av andras problem - men däremot blir det lättare att gå med andras stöd och omtanke<BR/><BR/>Kram på dig..!Elisabethhttps://www.blogger.com/profile/07117671826900780500noreply@blogger.com